Mål och budget 2023

Ett rött hus vid en sjö, i bakgrunden skog och ett fjäll. Sommartid.

Bild från Mostphotos.

Mål och budget för 2023 antogs av kommunfullmäktige 28 november 2022.

Kommunalråden har ordet

Under föregående mandatperiod har en del nödvändiga beslut tagits för att upprätthålla god kommunal service, en ekonomi i balans och fokus på kärn­verk­samhet. Bland annat genom att minska frivilliga åtaganden. Mycket är gjort men en del finns kvar för att göra för en effektiv service med långsiktigt stabil och hållbar ekonomi.

Härjedalens kommun är stor till ytan och med långa avstånd. Samtidigt har vi en relativt liten befolkning. Därför behöver vi hitta fungerande glesbygdslösningar för att på bästa sätt ge den service vår befolkning förtjänar.

Ett viktigt steg på vägen är att vi fortsätter att utveckla samarbeten med andra kommuner, företag och föreningsliv. Vi behöver fortsatt förbättra kommunikationen och dialogen med kommunmedborgarna, bland annat genom att införa återkommande medborgardialoger.

Det känns hoppfullt att vi nu verkar vara inne i en trend med ett ökande befolkningstal. I skrivande stund har kommunen över 100 innevånare fler än motsvarande tid i fjol. Detta ger bättre förutsättningar att upprätthålla och utveckla välfärden. Samtidigt finns det också rejäla utmaningar till följd av en orolig omvärld och ett pågående krig, vilket ger prisökningar och inflation. Vi kommer därför inte att kunna lägga en särskilt stark budget för 2023, men en budget som ändå gör det möjligt att upprätthålla och i någon mån utveckla den verksamhet vi har. Genom de åtgärder som är gjorda bakåt har vi ett ekonomiskt läge som gör att vi klarar ett lite sämre år.

I budgeten skjuter vi till pengar för att fortsätta arbetet mot psykisk ohälsa hos barn och unga, vilket är en viktig åtgärd för ett välmående samhälle. Vi utökar också anslaget till förskolan för att kunna hantera ökad efterfrågan på platser, en viktig satsning för att den positiva befolkningsutvecklingen ska hålla i sig. För att säkerställa att den mat som serveras i våra verksamheter ska hålla god kvalitet har vi i budgeten tagit höjd för kostnadsökningar på livsmedel. Även räddningstjänsten får ett ökat anslag för att kunna hålla en god beredskap. Slutligen lägger vi till pengar för återställning av de vägar som återlämnas, en åtgärd som förbättrar vår ekonomi på sikt.

För att det ska finnas förutsättningar för en meningsfull fritid spelar våra föreningar en stor roll. Förutom att vara en trivselfaktor för att bo och leva i kommunen är de också bra verktyg för att motverka psykisk ohälsa och utanförskap. Vi riktar därför en satsning på höjda anställningsstöd till föreningarna.

Det är naturligtvis inget drömläge att gå direkt från en situation med en pandemi att hantera till en situation med ett krig i närområdet och en rejäl inflation. Den är trots det vår uppfattning att kommunen har en tillräckligt stabil ekonomi för att klara av den utmaningen. Av pandemin har vi lärt oss att kommunens personal definitivt gör det.

Lars Gunnar Nordlander (S)
Ordförande kommunstyrelsen

Anders Häggkvist (C)
Vice ordförande kommunstyrelsen

Vision och strategiska mål

Vår vision är ett hållbart Härjedalen

Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Strategiska mål

De strategiska målen utgår från de tre perspektiven i FN:s agenda 2030 för en hållbar utveckling; eko­nomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Härjedalen är en kommun med hållbar utveckling

Vi behöver bli fler för att klara en långsiktig ekonomisk hållbarhet i Härjedalen, både för att upprätt­hålla den kommunala servicen och för att säkra nuvarande och kommande kompetensförsörjning. Kommunstyrelsen har antagit riktlinjer för hur arbetet för att öka befolkningen ska bedrivas.

Kommunens och allmännyttans bostads- och lokalbestånd behöver anpassas till dagens och fram­tidens efterfrågan. Det kan innebära behov av nybyggnation i vissa verksamheter och delar av kommunen och avveckling i andra delar.

Användandet av tekniska lösningar och modern teknik (digitalisering) för att effektivisera verksam­heten behöver utvecklas. Vi ska fortsätta att utveckla e-tjänster för att förenkla medborgarnas kon­takter med Härjedalens kommun.

Tillgång till snabb och säker bredbandsuppkoppling är en nödvändighet för alla som bor och verkar i kommunen och för att skapa bättre förutsättningar för fler personer och företag att etablera sig i kommunen.

Dialog och samverkan med näringslivet fortsätter med utgångspunkt i Näringslivsrådet, företagsbe­sök och det reviderade Härjedalskontraktet.

Vi ska bidra till att fler lokala företag kan delta i de upphandlingar som görs, och vi ska, så långt det är möjligt, handla lokalt.

Kompetensförsörjningen är en utmaning både i kommunen som organisation och för näringslivet i kommunen. Det är en utmaning att kunna rekrytera och behålla personern med den kompetens som efterfrågas. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare måste fortgå hela tiden. För att skapa ett hållbart arbetsliv måste vi fortsätta arbeta med att skapa fler heltidsanställningar, minska antalet timanställda och skapa en bra arbetsmiljö.

Mål för att Härjedalen är en kommun med hållbar utveckling

  • Flyttnettot ska vara positivt.
  • Placeringen i Svenskt näringslivs rankning ska förbättras jämfört med föregående år.
  • Placeringen i Småföretagarindex ska förbättras jämfört med föregående år.
  • Placeringen i Nyföretagarbarometern ska vara lägst 20 i beräkningen för riket.

I Härjedalens kommun bedrivs verksamheten kostnadseffektivt

Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett effektivt sätt så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Verksamhetskostnaderna ska inte vara högre än i andra jämförbara kommuner och kommunen ska inte bedriva en verksamhet som kostar mer än våra intäkter.

Mål för att uppnå en kostnadseffektiv verksamhet

  • Våra verksamhetskostnader ska vara jämförbara med andra liknande kommuner
  • Kostnaderna för mer- och övertid, timlön, sjuklön och inhyrd personal ska minska i jämförelse medföregående år.

I Härjedalen finns goda utbildningsmöjligheter för alla

En fullföljd skolgång är, enligt all forskning, den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt att varje barn och elev får en god grund för individuell utveckling och livslångt lärande.

Förskolorna ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnens utveckling och lärande genom god undervisning samt erbjuda barnen en trygg omsorg.

Tidiga stödinsatser ska prioriteras enligt ”Läsa-skriva-räkna-garantin”. Alla våra elever ska uppnå kunskapsmålen i årskurs 1, 3, 6 och 9, och fler elever i gymnasieskolan ska fullfölja sin utbildning inom tre år.

Vi arbetar aktivt med att skapa trygghet och studiero för alla barn och elever, för att främja arbetsmiljön i förskolor och skolor.

Gymnasieskolan och Vuxenutbildningens utbud och inriktningar bör anpassas efter individens och det lokala näringslivets behov. För att säkra framtida kompetens­försörjning behöver fler motiveras till att skaffa högre utbildning. Vi samverkar med högskolor och universitet för att stimulera till eftergymnasiala studier. Personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas arbetsträning och kompetenshöjande verksamheter.

Alla skolformer i Härjedalen arbetar med skolutveckling enligt ”Konten”, där utvecklingsområdena ledarskap, digitalisering och språkutvecklande arbetssätt ska höja personalens kompetens och därigenom kvalitetssäkra undervisningen, vilket ska leda till högre måluppfyllelse hos eleverna.

Mål för att det i Härjedalen finns goda utbildningsmöjligheter för alla

  • Alla elever i årskurs 1 ska kunna läsa.
  • Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet
  • Andelen elever som når gymnasieexamen vid Härjedalens gymnasium ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet.
  • Andelenelever från åk 9 i Härjedalen som väljer att genomföra gymnasiestudier på Härjedalens gymnasium ska öka I jämförelse med föregående år.

I Härjedalen erbjuder vi en trygg omsorg där individen är i centrum

Vård och omsorg ska bedrivas med hög kvalitet. Med det menar vi att vården och omsorgen ska vara jämlik och säker. Den enskilde individen har inflytande och är del­aktig i planeringen och utformningen av sina insatser. Kommunens arbete ska inriktas på att stärka individernas självständighet och alla ska mötas av omtanke och ett kunskapsbaserat förhållnings­sätt. Större fokus ska läggas på förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Äldre personer som har någon insats från kommunen ska i högre grad vara nöjda med insatserna och uppleva en trygghet med omsorgen. Förbättrade arbetssätt och användning av välfärdteknik ska öka individens självständighet och ge möjlighet att bo kvar i ordinarie boende. Verksamheter inom funktionsstöd och LSS ska främja självbestämmande och självständighet hos individen och möjliggöra delaktighet i samhället.

Tidiga insatser för att säkra barn och ungdomars välfärd är prioriterade. Våra Familjecentraler och ungdomsmottagningen är en del i det arbetet.

Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer tenderar att ha lägre betyg i skolan, vara mindre del­aktiga i samhället och sakna en känsla av gemenskap. En viktig uppgift är att stärka föräldrarnas möjligheter att öka sin inkomst bland annat genom kompetenshöjande aktiviteter.

Mål för att det i Härjedalen erbjuds en trygg omsorg där individen är i centrum

  • Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten i sin helhet ska vara minst 90 procent.
  • Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende ska vara minst 80 procent.
  • Minst 95 procent av individer som får insatser enligt LSS ska känna sig trygg med de omsorg som kom­munen erbjuder.
  • Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt (10 - 12 månader) ekonomiskt bistånd ska vara bland de 25 lägsta i landet.

Härjedalen är en miljömedveten och klimatsmart kommun

Klimatförändringarna med en ökad global uppvärmning kommer att medföra varmare vintrar och färre dagar med snö. Det kommer att påverka många näringar i kommunen. För att bidra till en minskad klimatförändring behöver kommunen arbeta med att minska energiförbrukningen i våra fastigheter.

Projekt och bygdemedelsansökningar som främjar miljövänliga energi­effektiviseringar och/eller bi­drar till minskade koldioxidutsläpp prioriteras.

Kommunen har antagit den regionala handlingsplanen för klimatanpassning och arbetet med att ta fram en plan på kommunnivå har påbörjats.

Det är stora geografiska avstånd, både inom och till och från Härjedalen. Därför är det viktigt med bra kommunikationer. Alla kommunikationer är inte miljövänliga. Vi behöver därför fler resande i de allmänna kommunikationer som finns, exempelvis kollektivtrafiken och flyget. Vi arbetar aktivt för en upprustning av inlandsbanan då vi ser det som viktigt för klimatet, miljön och kommunikation­erna. Vi ska fortsätta att utveckla och använda digitala möten.

Vi fortsätter använda så mycket ekologisk och/eller närproducerad mat som möjligt i skolor och i äldreomsorgen. Matsvinnet ska minska.

Vi ska sträva mot hållbara och giftfria miljöer, framför allt i våra förskolor, men även i andra verk­samheter. Samtliga förskolor ska vara giftfria, enligt fastlagda gränsvärden, vid utgången av 2022.

Mål för att Härjedalen är en miljömedveten och klimatsmart kommun

  • Minst 25 procent av den mat som tillagas för utbildningsverksamheten och äldreomsorgsverk­samheten ska vara närproducerad.
  • Matsvinnets omfattning ska minska.

Värdegrund

  • Jag är här för de som bor, verkar i eller besöker Härjedalens kommun.
  • Jag har ett professionellt förhållningssätt och möter alla med respekt.
  • Jag ser möjligheter och vill förbättra vår verksamhet.

Förutsättningar och verksamhetens finansiering

Skattesats

Budgeten bygger på oförändrad skattesats 22,47 procent under planperioden.

Skatte- och utjämningsintäkter

Belkopp i
miljoner kronor

Budget 2022

Budget 2023

Plan 2024

Plan 2025

Skatteintäkter

482,7

508,5

531,6

553,5

Intäkt- och kostnadsutjämning

224,0

231,6

230,3

230,2

LSS-utjämning

6,9

5,8

5,8

5,8

Fastighetsavgift

54,8

63,2

63,2

63,2

Summa intäkter

768,4

809,1

830,9

852,7


Ekonomiska förutsättningar för planperioden

Ökning i procent

2022

2023

2024

2025

SKL:s prognos (22:37)





Timlönekostnad

2,2

3,2

3,3

3,4

Inflation (konsumentprisindex KPIF)

1,4

5,0

1,5

1,7

Kommunens budgetförutsättningar





Lönehöjningar

2,5

3,0

3,0

3,0

Generella prisökningar

2

0

0

0


Mycket hinner hända på ett år.

När budgeten för 2022 beslutades kunde vi anta att ökningen av de budgeterade skatte- och utjämningsintäkterna på 3 procent skulle göra det möjligt att både finansiera löne- och kostnadsökningar samt genomföra vissa satsningar. Pandemins effekter hade avtagit och en tro på en återgång till det normala var stark. I februari omkullkastades allt då Ryssland invaderade Ukraina med enormt mänskligt lidande som följd.

Den oroliga situationen i vår omvärld innebär även en osäker framtid för oss. Hittills har kommunens beräknade intäkter inte nämnvärt påverkats av situationen. Däremot är nuvarande kostnadsutveckling mycket bekymmersam. En ihållande inflation skulle kunna innebära att sysselsättningen påverkas negativt, vilket skulle minska kommunens skatteintäkter. En kombination av minskade intäkter samtidigt som samhällets behov av stöd och hjälp från den offentliga sektorn ökar skulle innebära en rejäl utmaning för våra verksamheter och vår ekonomi.

För 2023 beräknar Sveriges kommuner och regioner, SKR, att bruttonational­produkten minskar med 0,7 procent samt att inflationen (KPI) vilken även inkluderar räntekostnader beräknas bli 7,1 procent.

Arbetslösheten beräknas öka med 0,9 procentenheter och uppgå till 8,4 procent. Den ändå relativt begränsade effekten på arbetslösheten, givet omständigheterna, beror bland annat på den arbetskraftsbrist som fortfarande råder inom många sektorer inte minst den offentliga. Den ökade inflationen påverkar sannolikt kraven på lönekompensation.

För budgeten 2023 är utmaningen för kommunen att hantera ökade kostnader för förbrukningsvaror, räntor och pensionskostnader. Förutom att inflationen har en stor påverkan så träder ett nytt avtal rörande tjänstepensioner i kraft vilket ökar kommunens kostnader med 8 miljoner kronor. Budgeten innehåller ingen generell kompensation för prisökningar däremot riktade satsningar på verksamheter som drabbats särskilt hårt.

Kommunen budgeterar med årliga löneökningar på 3,0 procent för perioden 2023–2025 och för budgeten 2023 beräknas kommunens folkmängd uppgå till 10 175 personer.

Befolkningsutvecklingen har en stor inverkan på kommunens resurser. Under årets första åtta månader ökade kommunens innevånarantal med 62 personer. Utvecklingen under perioden juniaugusti har varit särskilt positiv och vi hoppas att den trenden håller i sig även fortsättningsvis.

För de kommande åren 2024–2025 beräknas intäktsökningarna bli cirka 2,7 procent årligen. Detta innebär att kommunen då måste genomföra besparingar för att kunna finansiera sina löneökningar med mera. För perioden beräknas i dagsläget nettobesparingar på ytterligare 10 miljoner kronor behöva göras.

För innevarande år redovisar kommunens verksamheter ett bra resultat för årets första åtta månader som redovisats i delårsrapporten. Av helårsprognosen framgår dock att bildningsförvaltningen och samhällsutvecklingsförvaltningen beräknas redovisa ett underskott på 3,6 respektive 6,3 miljoner kronor. För kommunen som helhet beräknas överskottet för 2022 uppgå till 31,6 miljoner kronor varav finansförvaltningen beräknas bidra med 28,2 miljoner kronor.

Kommunen investerar som tidigare år fortfarande i huvudsak inom VA‑verksamheten men planerna att till exempel renovera kommunens skollokaler fortskrider. Utvecklingen i vår omvärld har dock inneburit att priserna på många insatsvaror har stigit kraftigt vilket fått till följd att företag haft svårt att lämna anbud på byggprojekt. Kostnadsutvecklingen för dessa är därför också osäker.

Kommunens helägda dotterbolag Härjegårdar Fastighets AB bedöms fortsatt ha en tuff marknadssituation att hantera. Räntorna har under året stigit kraftigt och utgör nu därför en allt större del av bolagets kostnadsmassa. Bolaget har under året fortsatt processen med att minska balansräkningen och minska bolagets kostnader. Bolaget brottas alltjämt med en hög vakansgrad i sitt bestånd i Sveg.

För kommunens hälftenägda bolag Vatten och Miljöresurs i Berg Härjedalen AB är det fortfarande en hög aktivitet på marknaden. Bygget av det nya reningsverket i Funäsdalen pågår alltjämt och under nästa år kommer bygget av överförings­ledningen från Ramundberget också att påbörjas. Arbetet med att säkra vattentillgång och reningskapacitet inom hela kommunen pågår inom ramen för projektet VA 2025.

Under året har påbörjats ett arbete att införliva Bräcke kommun i bolaget med beräknad start den 1 januari 2023.

Budget lönehöjningar

Förvaltningarna ska budgetera sina personalkostnader utifrån den aktuella lönenivån. Potten för 2023 års beräknade löneökningar budgeteras som tidigare år centralt inom kommunledningsförvaltningen och uppgår till 16,5 miljoner kronor. Lönepotten kommer att fördelas ut på förvaltningarna när löneförhandlingarna är klara.

Kapitalkostnader

Kapitalkostnaderna består av internräntor och avskrivningar. Internräntan för 2023 är beräknad till 3,5 procent. för investeringar inom vatten, avlopp och renhållning samt 3 procent för övriga investeringar. I underlaget ingår färdigställda investeringar per 2021-12-31 samt budgeterade investeringar i VA-verksamheten för 2022­–2023. Kapitalkostnaderna fördelas ut på respektive förvaltning.

Finansnetto

Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till -4,8 miljoner kronor (föregående år 1 miljoner kronor).

Upplåning och låneskuld

Kommunen har sedan tidigare ett lån i Kommuninvest på 50 miljoner kronor. Lånet är kopplat till de investeringar som påbörjats inom projektet VA 2025.

Under 2023 kommer ytterligare 200 miljoner kronor att lånas upp i Kommuninvest för att bland annat finansiera det nya reningsverket i Funäsdalen samt start av bygget av överföringsledning från Ramundberget till Funäsdalen. För år 2024 har fullmäktige godkänt ett ytterligare låneutrymme hos Kommuninvest på 100 miljoner kronor.

Externa skulder för kommunens helägda dotterbolag Härjegårdar Fastighets AB uppgick per 2021-12-31 till 365,1 miljoner kronor för vilket kommunen borgar i sin helhet. Lånen finns uteslutande i Kommuninvest och Härjegårdar Fastighets AB betalar kommunen årligen en borgensavgift på 0,25 procent av aktuell låneskuld för vilken borgen erhållits. Övrig löpande drift finansieras inom koncernen.

Överskottskrav och effektiviseringsbehov 2024 och 2025

För 2023 budgeterar kommunen ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Om resultaten för efterföljande två år ska normaliseras och åter vara i nivå med innevarande års budget krävs nettobesparingar på sammanlagt 10 miljoner kronor för åren 2024 och 2025.

Balanskrav

I bokslutet för 2021 redovisade kommunen ett balanskravsresultat på 20,4 miljoner kronor. Några tidigare balanskravsunderskott att återställa finns ej.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (kommunkoncernen). Härjedalens kommun har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen.

Kortsiktiga finansiella mål

Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Härjedalens kommuns årliga budgetprocess och de kortsiktiga finansiella målen är:

  • Årets resultat för Härjedalens kommun ska uppgå till minst 0,2 miljoner kronor.
  • Soliditeten för Härjedalens kommun inklusive totala pensions­förpliktelser ska minst vara 20 procent.

Långsiktiga finansiella mål

Genom att fastställa långsiktiga finansiella mål blir målen styrande för vad kommunen långsiktigt vill uppnå i fråga om finansiell styrka, skattenivå och resultatutveckling. Långsiktiga finansiella mål är beslutade i kommunfullmäktige och framgår av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. De långsiktiga finansiella målen är

  • Soliditeten för kommunkoncernen exklusive totala pensionsförpliktelser ska minst vara 20 procent.
  • Årsresultatet efter balanskravsutredning för Härjedalens kommun ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning över en rullande femårsperiod.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Målen för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska med utgångspunkt från vision och strategiska mål omfatta kommunens olika verksamhetsområden. Målen för budgetåret formuleras inom ramen för Härjedalens kommuns årliga budgetprocess. Mål för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är de sexton mål som redovisas under rubriken strategiska mål.

Metod utvärdering god ekonomisk hushållning

Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ska ske i både delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som ansvarar för uppföljning av de mål som kommunfullmäktige har beslutat och som bedömer om Härjedalens kommun har en god ekonomisk hushållning. För att kommunstyrelsen ska kunna göra denna bedömning bör kommunfullmäktige ange en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning ska bedömas som uppnådd.

För att bedöma om Härjedalens kommun har god ekonomisk hushållning görs en samlad bedömning av kommunens finansiella mål samt verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. För att Härjedalens kommun ska anses ha god ekonomisk hushållning krävs att

  • samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret
  • minst hälften av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen.
Satsningar och besparingar

Verksamhet

Belopp i tusen kronor

Kommunledningsförvaltningen


Allmänna val

-170

Medfinansiering projekt

1 000

Leader Grogrund

370

Inhyrda lokaler

700

Räddningstjänst

2 300

Samhällsutvecklingsförvaltningen


Generell ramökning

3 400

Dynamiskt inköpssystem

55

Service, kost och städ

1 000

Anställningsstöd föreningar

130

Bildningsförvaltningen


Generell ramökning

570

Utökning av program
Härjedalens gymnasium

1 000

Vuxenutbildning (Uvas)

700

Förskola, skolbarnomsog

3 000

Totalt

17 055


Sammandrag av driftverksamheten

Belopp
i tusen

kronor

Kommun-
lednings-
förvalt-ningen

Samhällsut-
vecklings
förvalt-ningen

Bildnings-förvalt-ningen

Social-förvalt-ningen

Totalt

Driftkostnader

-163 851

-76 707

-202 644

-299 906

-743 108

Kapitalkostnader

-21 412

-41 074

-759

-313

-63 558

Verksamhetens nettokostnader

-185 263

-117 781

-203 403

-300 219

-806 666

Personalförsäkring och pensioner





-21 000

Kapitalkostnader





63 558

Avskrivningar





-40 000

Totala nettokostnader





-804 108

Skatteintäkter





508 500

Generella statsbidrag och utjämning





237 400

Kommunal fastighetsavgift





63 200

Finansiella intäkter





2 100

Finansiella kostnader





-6 900

Årets resultat





192


Organisation, roller och ansvar

Den politiska organiseringen i styrelse och utskott syftar till att möta strategiska utmaningar, stärka kommunens förmåga att hantera omvärldsförändringar och prioriteringar avseende de kommunala verksamheterna. Det politiska arbetet i styrelse och utskott ska därför präglas av långsiktig och strategisk utveckling, omvärldsbevakning samt samverkan både inom den kommunala organisationen och med externa parter. Uppdrag och ansvarsfördelningen för de politiska organen framgår av kommunens reglemente. Det är de politiska företrädarnas uppgift att ange ambitionsnivå och prioriteringar, besluta om mål och inriktning på kort och lång sikt, fördela resurser och följa upp resultat i förhållande till de uppsatta målen. Förvaltningsorganisationens uppgift är att bereda och verkställa de politiska besluten. Hur detta ska ske regleras bland annat i delegationsordningar och i kommunens styrdokument.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande och styrande organet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell karaktär eller annars av större vikt såsom program, policyer, investeringar, mål och regler samt organiserar den kommunala verksamheten i kommunstyrelse, utskott, gemensamma nämnder, bolag och kommunalförbund. Fullmäktige beslutar om kommunens budget och skattesats. Genom budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika utskott och verksamheter. Härigenom har budgeten en central funktion för planering och styrning av den kommunala verksamheten. Fullmäktige anger i samband med budget även uppdrag och kommunövergripande mål för kommande år och följer upp dessa. Fullmäktige fastställer delårsrapport och årsredovisning, beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen och väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga utskotts verksamheter. Styrelsen leder och fastställer övergripande förutsättningar för planeringen och uppföljningen av hela den kommunala verksamheten. Styrelsen ska också utöva uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i gemensamma nämnder, kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen återrapporterar till fullmäktige.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

Styrelsen ska inom kommunen svara för

  • uppsikten över kommunens och kommunkoncernens samlade ekonomi
  • uppsikten över övriga utskotts och gemensamma nämnders verksamhet
  • uppsikten över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i kommunallagen 10 kap. 2–6 §, och uppsikten över kommunalförbund där kommunen är medlem.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt innebär att styrelsen aktivt ska informera sig om att utskotten bedriver sin verksamhet enligt kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer, att lagar och förordningar följs och att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker.

Utskott

Utskotten ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen. Utskotten ansvarar för den verksamhet som fullmäktige fastställt genom kommunens reglemente samt utifrån fullmäktiges program, policyer, regler, budget och beslut i övrigt eller vad som följer av gällande lagstiftning.

Respektive utskott ska upprätta internbudget och verksamhetsplan inom fullmäktiges beslutade budgetram och strategiska mål. Efter att kommunstyrelsen godkänt utskottens internbudget och verksamhetsplan kan utskotten göra omfördelningar mellan utskottets verksamheter dock med beaktande av fullmäktiges beslut.

Samtliga utskott ska löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi inklusive prognos för helår. Vid avvikelser från fastställd budget och planer ska utskotten vidta erforderliga åtgärder och rapportera detta till kommunstyrelsen. Utskotten har ett ansvar att hantera förändringar inom ram. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen.

Förvaltningsorganisation

Kommunens förvaltningsorganisation leds av kommunchefen som är kommunens högste verkställande tjänsteman. Kommunchefen är chef för förvaltningscheferna och har rätt att ge dem uppdrag. Kommunchefen är ytterst ansvarig för den samlade förvaltningsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten bedrivs professionellt. I kommunchefens ansvar ligger att säkerställa att förvaltningscheferna beaktar kommunövergripande frågor och perspektiv. Kommunchefens uppdrag regleras i kommunchefsinstruktionen.

Förvaltningschef ansvarar gentemot aktuellt utskott för beredning och verkställighet inom ramen för utskottets delegationsordning. Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret för förvaltningens verksamhet, ekonomi och personal. I förvaltnings­chefens uppdrag ingår att aktivt bidra till kommunens övergripande utveckling, att företräda kommunen som helhet intern och externt, samt att främja öppenhet, kommunikation och samarbete mellan kommunens förvaltningar. Förvaltnings­chefen ska översätta de politiska visionerna, strategiska målen och uppdragen till operativa mål och konkreta aktiviteter samt återrapportera till utskott hur verksamhet och ekonomi utvecklas.

Kommunstyrelsen och utskott

Nämnder och utskott

Verksamhet

Kommunstyrelsen
Ordförande:
Lars-Gunnar Nordlander (S)


Kommunchef:
Gunnel Gyllander

Kommunstyrelsen ansvarar för att leda, samordna, följa upp och utveckla kommunens verksamhet som helhet.

Bildningsutskottet
Ordförande:
Johan Fredholm (M)


Förvaltningschef:
Tina Svensson-Hammargård

Bildningsutskottet ansvarar för Härjedalens kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasium och vuxenutbildning. Utskottet ansvarar även för kommunens kulturskola.


Kommunstyrelsen
Ordförande:
Lars-Gunnar Nordlander (S)


Kommunchef:
Gunnel Gyllander


Kommunledningsutskottet ansvarar för kommunlednings­förvaltningen. I förvaltningen ingår avdelningarna ekonomi, HR, kansli, IT. Samt verksamheterna rörande fastighet och bostadsanpassning, VA och renhållningsverksamheten.

Samhällsutvecklingsutskottet
Ordförande:
Lars-Olof Mattsson (M)


Förvaltningschef:
Jonas Kojan

Samhällsutvecklingsutskottet ansvarar för kommunens gator, vägar och övriga offentliga platser. Kommunens exploateringsverksamhet, skogar, service (kost, städ), kommunens flygplats, transport och vissa trafikfrågor. Utskottet ansvarar vidare för kultur, bibliotek och fritids-verksamheterna samt arbetsmarknadsenheten och näringslivsfrågor.


Socialutskottet
Ordförande:
Anders Häggkvist (C)


Förvaltningschef:
Anda Embretzen

Socialutskottet ansvarar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta personer utifrån gällande lagstiftning. Utskottet ansvarar också för socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Där ingår bland annat ekonomiskt bistånd, missbruks- och beroendevård, familjerätt och barn- och ungdomsvård.


Gemensam miljö- och byggnämnd
Ordförande:
Lena Kjellsson (C)


Förvaltningschef:
Cilla Gauffin

Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet utifrån plan- och bygglagen med flera lagar. Nämnden ansvarar för fysisk planering som upprättande av översikts- och detaljplaner. Utöver det handlägger nämnden bygglov, förhandsbesked, marklov, strandskyddsdispenser. Vidare ansvarar nämnden för kommunens uppgifter inom områdena miljöskydd, hälsoskydd, smittskydd, livsmedel, tobak, läkemedel och serveringstillstånd för alkohol. Nämnden bevakar och ansvarar i övrigt för de frågor som kommunfullmäktige särskilt beslutar om.



Resultatbudget med treårsplan

Belopp i
miljoner
kronor

Utfall 2021

Prognos 2022

Budget 2023

Plan 2024

Plan 2025

Verksam-
hetens
intäkter

285,1

295,0

305,0

315,0

325,0

Verksam-
hetens kostnader

-962,7

-1 014,5

-1 069,1

-1 080,9

-1 099,5

Avskrivningar

-62,1

-50,0

-40,0

-50,0

-52,0

Verksamhetens nettokostnader

-739,7

-769,5

-804,1

-815,9

-826,5







Skatteintäkter

471,0

493,0

508,5

531,6

553,5

Generella statsbidrag och utjämning

295,7

308,1

300,6

299,3

299,2

Verksamhetens resultat

27,0

31,6

5,0

15,0

26,2







Finansiella intäkter

2,4

2,7

2,1

2,1

2,1

Finansiella kostnader

-1,1

-0,8

-6,9

-10,6

-13,6

Resultat före extraordinära kostnader

28,3

33,5

0,2

6,5

14,7

Extraordinära poster


-1,9




Periodens resultat

28,3

31,6

0,2

6,5

14,7


Balansbudget med treårsplan

Belopp i
miljoner
kronor

Utfall 2012

Prognos 2022

Budget 2023

Plan 2024

Plan 2025

Tillgångar






Anläggnings-tillgångar

818,2

879,0

1 106,7

1 241,8

1 355,5

Omsättnings-tillgångar

296,7

260,5

250,5

236,9

227,9

Summa tillgångar

1 114,9

1 139,5

1 357,2

1 478,7

1 583,4







Eget kapital, avsättningar och skulder






Eget kapital

605,4

637,0

637,2

643,7

658,4

Varav årets resultat

28,3

31,6

0,2

6,5

14,7







Avsättningar

79,8

85,0

100,0

110,0

105,0

Långfristiga skulder

236,2

237,0

440,0

550,0

650,0

Kortfristiga skulder

193,5

180,5

180,0

175,0

170,0







Summa eget
kapital,
avsättningar
och skulder

1 114,9

1 139,5

1 357,2

1 478,7

1 583,4


Investeringsplan

Belopp i

miljoner kronor

Budget 2023

Plan 2024

Plan 2025

Kommunlednings-
förvaltningen




IT-infrastruktur

2,5



Renhållning

13,5

10,0

10,0

VA 2025

200,0

80,0

90,0

Övriga VA-investeringar

30,0

35,0

35,0





Samhällsutvecklings-
förvaltningen




Ismaskin

1,5



Busshållplats Hede

1,6



Flygsäkerhetsutrustning
flygplatsen Sveg

0,5







Bildningsförvaltningen




Inventarier

2,0



Totalt

251,6

125,0

135,0


Senast uppdaterad: 8 februari 2023 17:17
Redaktör för sidan: Elin Eriksson
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas