Riktlinjer för ungdomsgårdar i Härjedalens kommun

Fastställda av kommunstyrelsen 16 november 2023 § 278.
Diarienummer KS 2023/856.

Riktlinjer för ungdomsgårdar i
Härjedalens kommun

Inledning

I en kommun där inflyttningen ökar blir bra mötesplatser i byarna allt viktigare. Bra mötesplatser möjliggör möten mellan människor och främjar social hållbarhet och mångfald. Ungdomsgårdarna i Härjedalens kommun är verksamheter att vara stolta över.

Verksamhetsidé

Verksamheten syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme för barns och ungdomars umgänge och aktiviteter på deras fritid. Verksamheten ska upplevas som en attraktiv mötesplats och miljön ska vara välkomnande, positiv, inspirerande och trygg. En plats där alla får vara sig själv och bli sedda, med möjlighet till att växa och utveckla sina kompetenser.

Verksamheten utformas så att den i hög grad svarar mot alla barns och ungdomars behov och intressen. Verksamheten leds av trygga vuxna som är förebilder för barn och ungdom. Verksamheten är flexibel i sitt utbud utifrån lokala behov i respektive ort.

Målgrupp

Ungdomsgårdsverksamheten riktar sig till alla ungdomar från åk 7 till 20 år samt de som är äldre och fortfarande går på gymnasiet.

Syfte med verksamheten

Ungdomsgårdarnas syfte är att vara attraktiva mötesplatser för ungdomar.

Besökarna ska erbjudas att tillsammans med personalen delta i och arrangera aktiviteter i en trygg, trivsam och drogfri miljö.

Syftet är även att stärka barns och ungdomars identitet, det vill säga självkänsla, självrespekt och självaktning, samt bidra till en meningsfull, aktiv och stimulerande fritid.

Verksamheten präglas av ett pedagogiskt ledarskap som främjar barns och ungdomars personliga utveckling och lärande. Syftet är vidare att bidra till socialt hållbara orter i kommunen.

Om det föreligger ett märkbart intresse bland ungdomar, lokala föreningar och frivilliga organisationer på en ort kan samarbete och etablering av temporär verksamhet upprättas.

Skapa trygga miljöer

Fritidsledare på ungdomsgårdarna ska arbeta för att se och uppmärksamma varje enskild individ genom att hela tiden vara närvarande i verksamheten.

Personalen ska föra en dialog med ungdomarna på ett nyfiket och utforskande sätt, men även vara tydliga med gränsdragningar vid kränkande behandling.

I slutet av vårterminen varje år ska en enkätundersökning genomföras för ungdomar, där de får svara på olika frågor som bland annat innefattar klimatet i verksamheten.

Värdegrund

Värdegrunden bygger på Härjedalens kommuns värdegrund: Jag är här för de som bor, verkar i eller besöker Härjedalens kommun. Jag har ett professionellt förhållningssätt och möter alla med respekt. Jag ser möjligheter och vill förbättra vår verksamhet.

Vi arbetar kreativt för att stärka ungdomars självkänsla och ge dem verktyg för livet.

Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor med fokus på normer, sociala värderingar och att ge stöd för att bryta negativa beteenden hos individer och grupper.

Vi bygger verksamheten på allas lika värde och vi bemöter varandra med respekt, hänsyn och tolerans.

Vi strävar efter att alla ska känna sig rättvist behandlade.

Vi genomför riktade insatser för att nå utsatta grupper och minoriteter i syfte att öka jämställdheten i verksamheten.

Vi strävar efter en verksamhet som känns välkomnande och trygg.

Vi arbetar för att alla ska känna glädje, gemenskap och möjlighet till delaktighet.

Vi söker aktivt samverkan med andra aktörer för att ständigt utvecklas och möta nya behov.

Vi väljer att se möjligheter.

Tillsammans skapar vi aktiviteter som ger möjlighet till nya upplevelser och erfarenheter.

Vi strävar efter att vara närvarande vuxna som låter alla känna sig sedda och hörda, bygger relationer, sätter gränser och vara goda förebilder i en drogfri och jämlik verksamhet.

Samverkan

Samarbete med polis, skolor, elevhälsa, folkhälsa och socialförvaltning ska vara en naturlig del av ungdomsgårdens verksamhet. Löpande dialog ska föras med kommunpolis genom ungdomsgruppsmöten.

Syfte med riktlinjerna

Dessa riktlinjer är ett styrdokument som anger den politiska viljeinriktningen för ungdomsgårdsverksamhet i Härjedalens kommun. Den ska, tillsammans med andra styrdokument, inspirera till utveckling och användas för att utforma aktivitetsplaner. Riktlinjerna har en tydlig koppling till kommunens övergripande planer, program och policys, med särskilt fokus på social hållbarhet. Årliga utvärderingar görs tillsammans med verksamhetens deltagare för att säkerställa kvaliteten.

Uppföljning och utvärdering

Den verksamhet som beskrivs i riktlinjerna följs upp av bildningsutskottet i samband med delårsrapport och årsredovisning. Denna uppföljning kan ge upphov till att syfte eller mål revideras.

Riktlinjerna utvärderas i början av varje mandatperiod, inför arbetet med ny verksamhetsplan.

Ständig utveckling

Alla som arbetar inom verksamheten är öppna för idéer från barn, ungdomar, föräldrar och samarbetsparter. Det innebär att vi inte går direkt på förbättra-fasen när vi identifierar ett förbättringsområde eller ett problem. I stället tar vi oss tid att analysera, för att se om det vi brukar göra är det mest lämpliga arbetssättet för att uppnå våra mål på ett så effektivt sätt som möjligt. Med detta sätt att arbeta bjuder vi in till innovationer, såväl i det stora som i det lilla. För att säkra god kvalitet behövs en ständig öppenhet för nya arbetsformer, nya lösningar och nya sätt att tolka verksamhetens utmaningar.

Fyra nivåer till grund för riktlinjerna

VERKSAMHETSNÄRA

• Synpunkter från barn, ungdomar, vårdnadshavare, civilsamhället och olika professioner.
• Kunskap från personal i verksamheten.
• Fakta från andra ungdomsgårdar.

LOKALT

• Vision – Hållbart Härjedalen.
• Strategiska mål 2024-2027 – hållbar utveckling, livslångt lärande, trygg och hälsofrämjande miljö, attraktiv arbetsgivare, resurseffektiv verksamhet.
• Härjedalens kommuns värdegrund.
• Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av samiskt språk och kultur.
• Folkhälsoplanen och Kulturplanen samt andra program, policys och handlingsplaner.

NATIONELLT

• Barnkonventionen som lag.
• Den nationella ungdomspolitiken.
• Folkhälsomyndighetens policy Hälsa 2020.
• Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724).

INTERNATIONELLT

FN:s barnkonvention.

Agenda 2030 – Globala målen för hållbar utveckling ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Rekommendationer från Europarådet och EU.

Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.

Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk.

Vägen till att bli vuxen

Verksamheten på kommunens ungdomsgårdar förmedlar framtidstro, personlig utveckling och bidrar till en meningsfull och stimulerande fritid. Den främjar en positiv livsstil och en god hälsa. Särskild uppmärksamhet ges till barn och ungdomar som lever i en socialt utsatt situation. Verksamheten är inbjudande.

Alla ska bli sedda och hörda utan krav på prestation och verksamheten ska främja sociala samspel för god psykisk hälsa.

Vi bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, som utgår från alla människors lika värde, solidaritet mellan människor, jämställdhet mellan könen samt individens frihet och integritet. Alla unga oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder skall aktivt välkomnas och inkluderas i verksamheten. Ett normkritiskt perspektiv präglar arbetet.

Ett pedagogiskt ledarskap präglar verksamheten, med trygga, genuint engagerade och ansvarskännande fritidsledare. Fritidsledarna bygger relationer, förtroende och tillit tillsammans med barn och ungdomar, vilket är verksamhetens stora styrka och grunden för det främjande arbetet.

Fritidsledarna har ett positivt, coachande och lösningsfokuserat förhållningssätt.

En nära samverkan sker med vårdnadshavare, skola, socialtjänst, polis, andra kommunala och privata verksamheter samt civilsamhället. Detta möjliggör ett gemensamt samskapande och samhandling. Verksamheten ger förutsättningar för ett djupare lärande och ett väckt intresse hos barn och ungdomar, så att de når sin fulla potential.

Verksamheten utgår ifrån att lärande är livslångt och att alla kunskaper och färdigheter som barn och ungdomar erövrar bidrar till ökad framtidstro.

Demokrati, delaktighet och medskapande

Ungdomsgårdens verksamhet har en viktig roll i att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället. Delaktighet innebär att vara med och göra något.

Inflytande består i att vara med och bestämma om något. Unga tränas i att bli delaktiga och ta ansvar, inom de ramar som verksamheten sätter upp, samtidigt som de får en trygg, avkopplande och rolig paus i vardagen. Besökarna stimuleras till att vilja ta ansvar och engagera sig – i frågor som berör dem eller i skapandet och genomförandet av verksamheten. De får möjlighet att påverka och ta ansvar för delar av planering, innehåll och genomförande av aktiviteter och program.

Barn och unga från nationella minoriteter ska ges möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och verksamheten ska anpassa formerna för detta till deras förutsättningar.

Verksamheten har god kännedom om barns och ungdomars situation i området. Verksamheten är inte enbart en arena för umgänge och fritidsaktiviteter, utan den är även till för ungas sociala etablering i samhället och vuxenvärlden. Fysiska mötesplatser har en mycket viktig funktion för att bidra till social hållbarhet. Miljön ska vara inbjudande och upplevas välkomnande, säker och trygg. Generationsövergripande aktiviteter stimuleras. Verksamheten kan vara både generell och profilerad utifrån barns och ungdomars intresse.

Exempel på aktiviteter

• Uteaktiviteter, utflykter
• Gårdsråd och möten inför ungdomsdemokratidagarna
• Bakning, tjejbakning och killbakning
• Biljardturneringar
• Pingis
• Sällskapsspel
• Fotbollsspel
• Kubbspel
• Brännboll
• Spela musik
• Dans
• Tv-spel
• Schackturnering
• Bio och filmkväll
• Pysslar till påsk, jul, alla hjärtansdag med mera
• Shoppingresor eller aktivitetsresa
• Prata, samtala umgås
• Fredagsmys
• Försäljnings av godis och läsk
• Höstrock med Bergs kommun
• Vårrock med Bergs kommun

Samtalen handlar många gånger om

• Livsfrågor
• Levnadsfrågor, sömn, kost, motion
• Alkohol, narkotika, tobak
• Spelmissbruk
• Psykisk hälsa
• Identitetsfrågor
• Stödjande samtal
• Motiverande samtal
• Moraliskt uppförande
• Socialt uppförande
• Sex och samlevnad
• Kränkning, trackaserier
• Sociala medier
• Koll på lagen
• Känslofrågor som sorg, ilska, kärlek med mera
• Självkänsla
• Självförtroende
• Kroppsideal
• Opartiska samtal som du inte kan ha med de närmaste
• Handling och konsekvenser
• Att bli VUXEN, att flytta hemifrån, rättigheter och skyldigheter.
• Ekonomi
• Våld i hemmet eller nära familj
• Missbruk i hemmet eller nära familj
• Fattigdom i hemmet eller nära familj
• Vägledning till vidare hjälp, till exempel socialförvaltning, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin, kurator