SamiskaFörvaltningsområde för samiska
SamiskaFörvaltningsområde för samiska

Riktlinje för biståndshandläggning och verkställighet i Härjedalens kommun

Fastställd av kommunstyrelsen 20 december 2023 § 326.

Dnr Ks 2023/955.

Inledning

Dokumentet är ett stöd i handläggningen och ska ge enskilda ökad rättssäkerhet och samtidigt säkerställa att beslut om insatser fattas utifrån behovsgrund och likartade grunder. Handläggning sker alltid med beaktande av omständigheter i det individuella fallet. Socialutskottets uppdrag är att verka för att äldre personer och personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull gemenskap med andra.

Riktlinjerna förändras och uppdateras när så påkallas av t.ex. förändringar i gällande lagstiftning eller politiska intentioner. Beslut fattas enligt fastställd delegationsordning (Antagen av kommunstyrelsen 17 maj 2023 § 149.)

Riktlinjernas omfattning

Den här riktlinjen gäller för handläggare och utförare inom socialförvaltningen och reglerar myndighetsutövning, verkställighet och omfattar insatser till äldre personer och till personer med funktionsnedsättning. Riktlinjen ska tillämpas för ansökningar, utredningar och verkställighet enligt socialtjänstlagen.

Avgränsning

Dessa riktlinjer omfattar inte insatser och beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, färdtjänst och riksfärdtjänst, avgifter och tillämpning av avgiftstaxa eller insatser som utförs av frivilligarbetare.

Rätten till bistånd

I denna skrift återges lagtext. Det är dock viktigt att vara medveten om att lagändringar kan ske, och den som tillämpar lag bör alltid kontrollera i gällande författningssamling att inte några justeringar har gjorts.

Socialtjänstlagen

1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

  • ekonomiska och sociala trygghet,
  • jämlikhet i levnadsvillkor,
  • aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Grunden för rätten till bistånd formuleras i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Äldre människor

5 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). För att uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till personlig integritet, trygghet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Människor med funktionshinder

5 kap. 7§ socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänstens skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Barn och unga

5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänstens skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga,

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Enligt barnkonventionen – som sedan 2020 gäller som svensk lag – har barn rätt att komma till tals i alla frågor som berör dem. Barn med funktionsnedsättning ska åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn. Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning.

Delaktighet

Socialtjänsten ser delaktighet som en process det är viktigt både i förhållande till äldre personer, barn och vuxna med funktionsnedsättning. För barn handlar det om möjligheter till delaktighet här och nu, men också om att lära sig att påverka sin situation och efter hand få större kontroll över sitt liv. För vuxna med nedsatt beslutsförmåga kan ett väl fungerande arbete för ökad delaktighet bidra till ökad vilja och förmåga att delta i beslutsfattande. Därmed kan inflytandet öka, såväl över stödet och servicen som i det dagliga livet och på samhällsnivå.

Rätten att ta ut avgifter

I 8 kap socialtjänstlagen regleras kommunernas rätt att ta ut avgifter för insatser som beviljas enligt samma lag. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnad. För mer information kring hur avgiften beräknas hänvisas till dokumentet ”Riktlinjer för avgiftshandläggning inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning i Härjedalens kommun.”

Socialt ansvarig samordnare - SAS

Socialt ansvarig samordnare har en övergripande och strategisk funktion för kvalitetsstyrning inom socialtjänstens alla verksamhetsområden utifrån gällande lagar och föreskrifter, såsom SoL, LSS, LVM och LVU.

Socialt ansvarig samordnare är sakkunnig inom socialtjänstens verksamhetsområden och har en rådgivande och stödjande funktion i förvaltningen, till såväl chefer som arbetsgrupper, bl a vid introduktion, frågor och nyheter.

Socialt ansvarig samordnare har en nyckelroll när det gäller att granska verksamheter och systematiskt följa upp processer, rutiner och avvikelser. Socialt ansvarig samordnare utreder allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS, och har därmed att hantera lex Sarah-ärenden.

Socialt ansvarig samordnare arbetar också med att, både enskilt och i team, utarbeta och följa upp processer och rutiner. I förekommande fall ingår övrigt utrednings- och utvecklingsarbete.

Ansvarsfördelning mellan kommuner enligt socialtjänstlagen

Bosättningskommunens ansvar

För att ingen enskild ska riskera att hamna mellan stolarna finns regler om vilken kommun som ansvarar för en enskild enligt socialtjänstlagen. Ansvaret för den enskilde ligger hos bosättningskommunen. Med bosättningskommun avses den kommun där den enskilde är bosatt.

Begreppet bosatt är inte alltid helt enkelt att tolka. Att den enskilde är folkbokförd på en viss adress kan vara en indikation på att den enskilde är bosatt på adressen, men folkbokföringsadressen är inte avgörande. Snarare bör man se till att enskilda ska anses bosatta där han eller hon ”kan antas komma att tillbringa sin regelmässiga dygnsvila”. Som bosättningskommun räknas därutöver den kommun som den enskilde har starkast anknytning till, oavsett om han eller hon är bosatt i en annan kommun.

En vistelse i en annan kommun kan leda till att bosättningskommunen ändras, beroende på den enskildes avsikter. En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära detta hos den andra kommunen. En sådan begäran ska vara skriftlig. Den kommun som får en sådan begäran ska skriftligen svara och ange sin inställning. Vid bedömningen av om en överflyttning ska ske ska hänsyn tas till om den enskilde har starkast anknytning till den andra

kommunen och om det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt.

Hemtjänst på annan ort

Personer som har hemtjänst eller trygghetslarm i Härjedalens kommun har möjlighet att få samma stöd när de reser bort en period. Biståndsberättigad behöver meddela biståndshandläggare minst 40 dagar innan planerad vistelse. Det behöver framgå vilken kommun och på vilken adress samt hur länge vistelsen ska vara. Behövs det mer eller mindre hjälp än vanligt. Finns det kundval i den tillfälliga kommunen som behöver framgå i begäran till annan kommun.

Tillfällig vistelse i Härjedalens kommun

Personer som vill vistas tillfälligt i Härjedalens kommun, till exempel i fritidsboende och behöver hemtjänst eller trygghetslarm kontaktar sin bosätningskommun. E-tjänst finns att tillgå vid begäran av tillfällig vistelse i Härjedalens kommun. Vistelse längre än 6 månader betraktas inte som tillfällig vistelse. Biståndsenheten i Härjedalens kommun behöver få beslut om hemtjänst 30 dagar innan vistelsen börjar från bostättningskommunen.

Akut nödsituation

Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Härjedalens kommun där de tillfälligt vistas, har bara rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. Vad som är nödvändigt stöd för att avhjälpa en akut nödsituation bedömer socialtjänsten i varje enskilt fall.

Särskilt boende i annan kommun

Enligt socialtjänstlagen har den enskilde möjlighet att söka boende i annan kommun. Härjedalens kommun utreder efter begäran från den andra kommunen, behovet av särskilt boende. Beslut fattas av biståndshandläggare i den kommun där den enskilde söker bostad.

Hälso- och sjukvård

Enligt hälso- och sjukvårdslagen får en kommun erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet (ordinärt boende) efter överenskommelse med regionen. Samverkansavtalet mellan Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län, är en sådan överenskommelse.

Hälso- och sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård) omfattas av insatser upp till sjuksköterskenivå och kan ges till en enskild oavsett om denne omfattas av Socialtjänstlagen (SoL) eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Nära vård

Nära vård är ett sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, även om primärvården utgör en kärna i den nära vården. Den närmaste vården är den som individen kan ge sig själv – egenvård – samt det stöd som kommunen och regionen kan göra för att möjliggöra det. Nära vård är personcentrerat som handlar om att ta tillvara på individer och närståendes erfarenheter och kunskaper.

Härjedalens kommun och Region Jämtland Härjedalen arbetar kontinuerligt för att se och anpassa insatser för varje enskild individ. Det innebär att vård och omsorg ska ske i

överenskommelse mellan personen och utföraren och utgå från personens egna förmågor, behov och förutsättningar. Det handlar om att skapa enkla kontaktvägar in i vården, att vårdpersonal och enskilda individer tar gemensamma beslut om vård och behandling och att vården ger stöd till patientens egenvård.

Egenvård

Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare bedömt att patient själv kan utföra. Om patienten behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården, ska den behandlande legitimerade yrkesutövaren samråda med den eller de närstående som ska hjälpa patienten, ansvarig inom socialtjänsten eller annan ansvarig befattningshavare.

Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal och en kopia lämnas till patienten som underlag till ansökan. Egenvården ska planeras, följas upp och omprövas av den som gjort bedömningen. När egenvård utförs gäller inte hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

När bedömningen görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård ansvarar den behandlande läkaren för att göra bedömningen av om hälso- och sjukvårdsåtgärden kan utföras som egenvård. Bedömningen ska alltid göras i samråd med patienten, utifrån respekt för dennes självbestämmande och integritet samt behov av trygghet och säkerhet.

I de fall då det finns behov av att den enskilde får fysiskt stöd för att kunna utföra uppgiften, kan insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) beviljas. Beslut om egenvård kan inte överklagas. Även en fast vårdkontakt ska utses i samråd med patienten.

Samordnad individuell plan – SIP

Samordnad individuell plan, SIP, kan förebygga att behov blir större om samverkan startar i ett tidigt skede. Det betyder att målgruppen för SIP inte enbart är de som har omfattande behov.

För att starta en SIP krävs alltid att den som planen handlar om har gett sitt samtycke. SIP ska upprättas tillsammans med den enskilde som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård där insatserna behöver samordnas (inklusive psykiatri). Personen ska alltid få möjlighet att aktivt vara med i planeringen och påverka vilka aktörer som ska delta. SIP är till för att möta den enskildes behov och måste därför utgå från individens upplevelse och önskemål.

SIP är ett viktigt verktyg för samverkan vid utskrivning av patienter från sluten hälso- och sjukvård. Syftet är att främja god vård och omsorg för personer som behöver insatser från båda huvudmännen efter utskrivning från sluten hälso-och sjukvård.

En fungerande samverkan förenklar för brukare och patient och dess närstående då de inte behöver lägga ner tid och energi på att själva samordna olika insatser som ges av kommunen eller regionen. En samordnad individuell plan, SIP, ska alltid upprättas tillsammans med den person som har behov av insatserna, det gäller oavsett personens ålder eller problem. Planen ska tydliggöra vem som gör vad och när.

Välfärdsteknik

Välfärdsteknik är en del av e-hälsa och är digital teknik som bidrar till ökad livskvalitet för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Välfärdstekniken ska utgå från kriterierna för God vård och omsorg som innebär att vården och omsorgen ska vara kunskapsbaserad, säker, tillgänglig, effektiv och jämlik samt utgå från individens behov.

Vad räknas som välfärdsteknik i dagsläget?

Digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera, medicinpåminnare, gps-larm, verktyg för kommunikation är några exempel på välfärdsteknik. Dessa kan på olika sätt förbättra livskvalitén för äldre personer och personer med funktionsnedsättning för att de ska kunna delta i det demokratiska samhället och tillgodogöra sig samhällets stöd för att uppleva trygghet, delaktighet och självständighet utifrån den enskildes egna förutsättningar vilket kan innebära en tillfredsställande hälsosituation.

Hemsjukvård

Hemsjukvård är hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet hos den som har omfattande eller varaktiga behov av sjukvård eller rehabilitering. Det är läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedömer om du kan få hemsjukvård eller läkemedelshantering.

Rehabenhet

På rehabenheten jobbar arbetsterapeuter samt fysioterapeuter och sjukgymnaster. Hjälp från rehabenheten kan ges till den som

  • Är ansluten till hemsjukvård
  • Behöver träning i hemmet efter sjukhusvistelse
  • Har varit sjuk länge och vill komma igång att röra på sig
  • Känner osäkerhet eller tycker att det är svårt att utföra vardagsaktiviteter, till exempel att gå, laga mat eller sköta sin hygien
  • Vårdas av en anhörig
  • Är i behov av hjälpmedel
  • Vill ansöka om bostadsanpassning

Kommunens sjuksköterskor - KSK

För patienter som är ansluta till hemsjukvård så hjälper kommunens sjuksköterskor bland annat till med

  • Hantera mediciner
  • Lägga om sår
  • Råd om inkontinenshjälpmedel
  • Råd om nutrition

Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, kontrollerar att kommunen erbjuder säker vård med god kvalitet och anmäler allvarliga händelser till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. MAS och MAR ser till att kommunens omsorg följer lagar och regler genom att fastställa rutiner och riktlinjer för hur vården ska utföras.

Synpunkter, klagomål och förbättringsarbete

Synpunkter, klagomål och beröm är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet i socialförvaltningen. Synpunkterna tas om hand och hanteras såväl individuellt som i ett större perspektiv. Om något har gått fel - eller hade kunnat gå fel - i vården är vi skyldiga att utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen och för att kunna bli bättre.

Synpunkter tas emot via Härjedalens kommuns E-tjänst

Synpunkter som rör rena bedömningsfrågor hanteras i normalfallet inte inom ramen för socialförvaltningens synpunktshanteringssystem. En enskild som är missnöjd med socialförvaltningens bedömning i ett enskilt ärende kan överklaga beslutet och få detta överprövat av domstol.

IVO - Inspektionen för vård och omsorg

En enskild som anser att det finns allvarliga brister i socialtjänstens verksamheter kan framföra sitt klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som är tillsynsmyndighet över dessa verksamheter. Ett klagomål kan anmälas direkt på IVO:s hemsida

JO - Justitieombudsmannen

Enskilda som anser sig ha blivit felaktigt behandlade av en myndighet eller en tjänsteman i samband med handläggningen av ett ärende kan även vända sig till Justitieombudsmannen (JO). JO:s uppdrag är att granska myndigheter och övervaka att den offentliga makten utövas i enlighet med de lagar och regler som gäller

Lex Sarah

För att förbättra kvaliteten inom verksamheter som avser insatser enligt socialtjänstlagen finns en lagstadgad skyldighet för alla som arbetar inom området – oavsett om det rör utförandet eller utredning och beslutsfattande – att uppmärksamma sin verksamhet på brister som medför att den enskilde utsätts för ett missförhållande eller riskerar att utsättas för ett missförhållande (SOSFS 2011:5).

Ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande ska avhjälpas och utredas i syfte att hitta brister i verksamheten och rätta till dem så att missförhållanden inte uppstår. Om missförhållandet är allvarligt ska händelse även anmälas till IVO.

Exempel på händelser i den utförande verksamheten som utgör missförhållanden kan vara

  • fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp
  • ekonomiska övergrepp eller utnyttjande av den enskildes ekonomiska utsatthet
  • brister i bemötande av anställda med flera
  • brister i utförande av insatser (insatser som utförts felaktigt eller inte alls)
  • bristande integritetsskydd för personuppgifter eller felaktig/bristande hantering av reglerna om sekretess och tystnadsplikt
  • brister i fysisk miljö, utrustning och teknik.

Exempel på händelser i myndighetsutövningen som utgör missförhållanden kan vara

  • att barns rätt inte tillvaratas genom bristande information och bristande möjligheter för barnet att framföra sina åsikter
  • att den enskildes ansökan hanteras felaktigt (till exempel genom att den inte tas emot, inte utreds eller inte avslutas med ett beslut)
  • felaktig handläggning (till exempel genom oskäligt lång handläggningstid, bristande kommunicering enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900) (FL) eller att den enskilde inte får skriftligt beslut om avslag eller att gynnande beslut ändras på ett otillåtet sätt.)
  • bristande integritetsskydd för personuppgifter eller felaktig/bristande hantering av reglerna om sekretess och tystnadsplikt
  • brister i bemötande av anställda.

En anmälan av en händelse enligt lex Sarah kan bara göras inom den egna verksamheten. Enskilda personer, företrädare eller andra myndigheter/företag som socialförvaltningen kommer i kontakt med i sin verksamhet kan således inte göra en lex Sarah-anmälan avseende en händelse som skett hos socialförvaltningen.

Den lagstadgade skyldigheten innebär att den tjänsteman som noterar ett missförhållande – även om tjänstemannen själv inte varit involverad i själva händelsen – ska rapportera denna inom verksamheten.

En utredning och bedömningar enligt lex Sarah ska inriktas på vad som blivit fel, varför det hände och vad man kan göra för att förhindra att det händer igen.

Lex Maja

Om kännedom fås om att djur far illa får anmälan göras utan hinder av sekretess till Länsstyrelsen enligt ”Lex Maja” 10 kap. 20 a § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) (2009:400).

Ställföreträdare, ombud och stödperson

För att kunna inleda en utredning enligt socialtjänstlagen krävs att den enskilde själv ansöker om bistånd eller att socialförvaltningen efter en anmälan eller uppgift som inkommit på annat sätt inleder en utredning.

Insatser enligt socialtjänstlagen kan inte ges mot den enskildes vilja. I praktiken innebär detta att den enskilde måste samtycka till att en utredning görs.

Det är dock inte alltid möjligt för den enskilde att ensam ta tillvara sin rätt. Den enskilde kan behöva hjälp av ett ombud, en ställföreträdare eller en stödperson för att framföra sin ansökan. De lagliga bestämmelserna finns i föräldrabalken.

Anhörigas behörighet

Om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina vardagliga angelägenheter, är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring.

Anhörig avgör när personen saknar beslutsförmåga. Det är personens livssituation och vardagliga behov som avgör vad anhörig får hjälpa till med. Generellt får anhörig hjälpa till med löpande betalningar och vardagsärenden.

Behörigheten gäller i tur och ordning för make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon, och syskonbarn.

Den som är behörig ska vid fullgörandet av uppgiften

  • handla i enlighet med den enskildes intressen och då beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning,
  • hålla den enskildes medel avskilda och
  • dokumentera vidtagna åtgärder på ett med hänsyn till omständigheterna lämpligt sätt.

Behörigheten för en anhörig gäller inte i de frågor där den enskilde företräds av en god man, förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare.

God man och förvaltare

En person som lider av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd kan behöva stöd av en god man eller förvaltare.

En god man eller en förvaltare kan träda in när en person inte kan ta hand om sig själv och förvalta sin egendom eller privatekonomi. En god man och en förvaltare utses av tingsrätten utifrån personens behov av stöd. Personen som får stöd kallas huvudman. Uppdraget kan avse att bevaka den enskildes rätt, förvalta egendom och/eller sörja för person.

Den enskilde som fått en god man har inte fråntagits sin rättsliga handlingsförmåga. Så långt det är möjligt ska därför den gode mannen handla i samråd med den enskilde.

En person kan även få en förvaltare utsedd. En förvaltare har ett större inflytande över den enskildes liv än en god man. Har man förvaltarskap förordnat för sig har man inte kvar hela sin bestämmanderätt. Man saknar t ex möjligheten att sluta avtal utan förvaltarens medgivande.

Språk och förvaltningsområde

Tolk

När en enskild inte behärskar det svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad ska myndigheter anlita tolk om det behövs. Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnas.

Förvaltningsområdet för samiska

Härjedalen är en samisk förvaltningskommun. Det innebär att en enskild person har rätt att få ha kontakt gällande sina ärenden med kommunen på samiska, både muntligt och skriftligt. Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk.

Förvaltningsområdet för samiska innebär också att en har rätt att få sin äldreomsorg utförd med samisk inriktning, vad gäller språk, kultur och mat mm. Samisk kompetens inom äldreomsorgen erbjuds främst inom äldreomsorgen i Funäsdalen.

Att få sin äldreomsorg utförd med samisk inriktning är inte ett myndighetsbeslut som går att överklaga utan ett verkställighetsbeslut.

Migrationsverket

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av asylsökande. För asylsökande och andra personer som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande med flera (1994:137) (LMA) finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. Asylsökande har normalt ingen rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för förmåner som motsvaras av det bistånd som individen har rätt till enligt LMA.

Kommunen kan dock vara skyldig att ge andra former av bistånd med stöd av socialtjänstlagen om detta bistånd inte kan ges med stöd av LMA. Avgörande för frågan om kommunen eller Migrationsverket är ansvarig för att tillgodose biståndsbehovet för en asylsökande är om den sökta insatsen utgör en förmån som motsvarar det bistånd som utges med stöd av LMA eller inte

Våld i relation

Personer som utsätts för hot och våld ska särskilt uppmärksammas utifrån de behov som dessa individer har (SOSFS 2014:4). För socialförvaltningen är det viktigt att dessa frågor tas på största allvar och att alla handläggare har kunskap om på vilket sätt de ska arbeta med frågor om utsatthet för våld, hot och annan brottslighet.

Centrum mot våld i Jämtlands län är en samverkan mellan alla kommuner i Jämtlands län. Här kan personer som är eller varit utsatt för våld och bor i länet få råd och stöd. Barn och unga som upplever eller har upplevt våld får särskilt stöd och personer som utövar eller har utövat våld kan få behandling.

Barnperspektivet

All verksamhet som rör barn ska vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning och i FN:s barnkonvention, som har ratificerats av Sverige. Barns bästa ska tillgodoses och barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade.

Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på enligt artikel 12 i barnkonventionen. Detta gäller även enligt artikel 7 punkt 3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det särskilt anges att barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till individens ålder och mognad på lika villkor som för andra barn. De ska erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder för att utöva denna rättighet. Detta förutsätter dels samtalstid för kontaktskapande och kommunikation, dels kunskap och kompetens kring vilka konsekvenser barnets funktionsnedsättning kan få för samtalet.

Utredningar som rör barn

Vid utredningar som rör barn ska barnets vilja synliggöras och utgöra en del av beslutsunderlaget för att bedöma vad som är barnets bästa. En kartläggning av barnets situation ska göras. En analys av såväl positiva som negativa konsekvenser av ett beslut bör redovisas. En prövning av vad som är barnets bästa ska göras och redovisas. Barnets behov ska vara utgångspunkten vid prövning av vad som är barnets bästa och barnets vilja ska synliggöras och uppmärksammas. Om ett beslut fattas där andra intressen än barnets vilja har vägt tyngre ska detta motiveras. Handläggaren ska i utredningen dokumentera på vilket sätt överväganden om barnets bästa har gjorts. Barnets egen åsikt ska dokumenteras. Om barnet inte har tillfrågats under utredningen ska handläggaren särskilt dokumentera varför så inte skett. I ärenden som rör barn ska handläggaren också informera föräldrarna till barnet om barnets rätt att komma till tals och rätten att uttrycka en annan uppfattning än den föräldrarna eller företrädaren eventuellt har. Ett samtal med barnet ska ske förutsättningslöst och utan att handläggaren, föräldern eller företrädaren försöker att påverka barnet i någon riktning.

Barns rätt till delaktighet i vård och omsorg består av tre olika delar

  • barns rätt till information
  • barns rätt att komma till tals och bli lyssnat på
  • barns rätt till inflytande och självbestämmande.

Den ena nivån är en förutsättning för nästa. Det vill säga barnets rätt till information är en förutsättning för att barnet ska kunna uttrycka sina åsikter i frågan. Att komma till tals och bli

lyssnat på är i sin tur en förutsättning för att barnet ska kunna få inflytande och i vissa fall själv bestämma i en fråga.

Insatser riktade till barn

När det gäller insatser som riktas till barn måste handläggaren göra en bedömning av barnets behov och det s.k. föräldraansvaret. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har, liksom andra vårdnadshavare, ansvar för barnet och för att dennes behov blir tillgodosedda. När barnets behov överstiger vad som kan anses ingå i föräldraansvaret har barnet dock rätt till insatser för det överskjutande behovet.

Handläggaren måste, vilket nämnts ovan, ta hänsyn till barnets bästa och dess egen inställning i åtgärder som rör barnet. Åtgärder får inte heller, i normalfallet, vidtas utan att båda vårdnadshavarna har samtyckt till det.

Misstanke om barn som far illa

Personer som arbetar inom myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det krävs inte att den som gör anmälan är säker på att barnet far illa, det räcker med en misstanke. En första anmälan är ofta en förutsättning för att socialförvaltningen ska få en kännedom om ett barn som far illa och kunna utreda barnets situation och behov av skydd och/eller stöd. En sådan anmälan bör göras skriftligt, även om det i vissa fall kan vara lämpligt att även ta en muntlig kontakt med handläggare hos socialförvaltningen. Skyldigheten att anmäla misstankar till socialförvaltningen innebär att sekretessen till skydd för den enskilde bryts. Barnets skyddsbehov anses i dessa fall väga tyngre än det eventuella intrånget i integritet som ett brytande av sekretessen kan innebära

Personer som vårdar eller stödjer närstående

Enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen ska Socialförvaltningen erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549).

Anhörigstödet ska kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet. Den omsorg som anhöriga ger sina närstående äldre ska vara frivillig. Anhörigas insatser ska komplettera den professionellt utförda vården och omsorgen och bidra till en god livskvalitet för både den anhörige själv och hans eller hennes närstående

I Härjedalens kommun finns det bland annat möjlighet till avlösning i hemmet och korttidsboende för att avlasta anhörigansvaret. Det finns en anhörigkonsulent som kan ge information, vägledning, stöd och hjälp till närstående som svårt att klara sin vardag.

Handläggning

Myndigheter är skyldiga att handlägga ärenden snabbt, enkelt och kostnadseffektivt, så länge det kan ske utan att den enskildes rättssäkerhet riskeras. Myndigheten ska sträva efter att skriva utredningar, journalanteckningar, beslut och andra dokument på ett sätt som är lätt att förstå.

Med handläggning avses alla de åtgärder som vidtas från det att ett ärende inleds genom en ansökan eller en anmälan till dess att det avslutas genom ett beslut. Beslutet underrättas muntligt eller skriftligt och information om hur beslutet kan överklagas för det fall beslutet har gått den enskilde emot.

Individens behov i centrum – IBIC

Individens behov i centrum, IBIC, är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för handläggare som arbetar med personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Metoden är strukturerad och systematisk och bidrar till ökad rättssäkerhet samt likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering och uppföljning.

Syftet är att göra äldreomsorgen mer likvärdig och rättssäker, samt att den äldre ges ökad möjlighet till delaktighet i utredning, planering och uppföljning av hjälp och stöd. IBIC ger även ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd.

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF

Handläggare och utförare i Härjedalens kommun använder internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som gemensamt tankesätt och språk vilket ger möjlighet att samla in och jämföra data och statistik. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Det ger säkrare överföring och återanvändning av information.

ICF är utvecklad och godkänd av WHO 2001. Enligt WHO är det övergripande målet för ICF att erbjuda ett samlat och standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd.

Biståndsbedömning

Det är den enskilde själv som i ansökan, med handläggarens hjälp, ska definiera vilka behov som ska utredas och bedömas. Den information som inhämtas till utredningen hämtas med den enskildes samtycke.

I Härjedalens kommun är det en handläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer personens behov samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen enligt gällande delegationsordning. (Antagen av kommunstyrelsen 17 maj 2023 § 149.)

Bedöma behov

Det finns få angivna insatser i socialtjänstlagen och lagstiftarens mening har varit att kommunerna själva har frihet att utforma insatser efter medborgarnas behov. Det är den enskildes behov som ska styra bedömningen, inte utbudet av insatser hos kommunen. Vid bedömningen av ansökningar enligt socialtjänstlagen ska handläggaren göra en sammanvägd bedömning av behovet, den enskildes egna resurser och omständigheterna i övrigt, det vill säga ha en helhetssyn. Ibland behövs endast vissa moment i en insats för att tillgodose ett behov, och det är viktigt att tillvarata de förmågor som den enskilde fortfarande har. Vissa behov kan kräva flera olika insatser för att fullt ut tillgodoses.

Handläggaren ska i bedömningen motivera sitt ställningstagande så att den enskilde förstår vad beslutet grundar sig på. Detta är särskilt viktigt om beslutet innebär att den enskilde helt eller delvis fått avslag på sin ansökan. Handläggaren ska i bedömningen tänka på att använda sig av ett språk som är lättförståeligt, men ändå korrekt.

Bedömning om förhandsbesked vid ansökan

I socialtjänstlagen regleras även hur ansökningar ska hanteras som inkommer från personer som vill flytta till kommunen. Om en sådan ansökan inkommer ska handläggaren utreda ärendet som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Handläggaren ska göra bedömningen i två led, där det första ledet handlar om bedömningen av om den enskilde uppfyller de krav som ställs för att den enskilde ska ha rätt till förhandsbesked, och det andra ledet handlar om bedömningen av om den enskilde rent faktiskt har rätt till de insatser som han eller hon har ansökt om.

Reglerna i socialtjänstlagen anger att den som på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i en ny kommun utan att få den insats som ansökan avser har rätt att ansöka om dessa utan att vara bosatt i den aktuella kommunen. Med omfattande vård- eller omsorgsinsatser menas kontinuerliga insatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omvårdnad, tillsyn, skydd och sjukvård.

Vidare anger reglerna i socialtjänstlagen att den som på grund av våld eller övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan de insatser som ansökan avser har rätt att ansöka om dessa utan att vara bosatt i den aktuella kommunen.

Allmänna bedömningsgrunder

Val av insatsform

I vissa fall kan situationen uppstå att den enskilde gärna vill ha en viss typ av insats för att få sitt behov tillgodosett. Det kan till exempel vara fallet om den enskilde gärna vill bo kvar hemma med hemtjänst trots att han eller hon i och för sig uppfyller kriterierna för att bli beviljad särskilt boende.

När det gäller utformandet av hjälpinsatser sägs det bland annat så här i förarbeten till socialtjänstlagen:

Vid bedömningen av vilken insats som kan komma i fråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Det kan enligt regeringens mening inte finnas en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad. (Prop. 2000/01:80 s 91)

Detta innebär att det ibland kan bli aktuellt för handläggaren att avslå den insats som den enskilde själv önskar, med hänvisning till att socialförvaltningen kan erbjuda en annan insats som är lämpligare och mer kostnadseffektiv.

Hushållsgemenskap

Makar har ett gemensamt ansvar för praktiska bestyr i hemmet enligt äktenskapsbalken. Hemtjänsten eller boendestödet ska i princip inte ta över den icke biståndsbehövande maken eller makans ansvar för det gemensamma hushållet. Mer omfattande omsorgsbehov anses däremot inte ligga inom detta ansvar. Därför kan direkta vård och omsorgsinsatser bedömas vara av sådan karaktär att man inte kan begära att maken eller makan tar ansvar för dessa insatser

Samma principer som för makar ska tillämpas för:

  • sammanboende par
  • par som ingått partnerskap
  • personer som delar hushåll
  • inneboende
  • personer med hemmavarande barn över 18 år.

Om sökande är inneboende eller hyr ut delar av bostaden till andra omfattar beslutet endast den sökande. Vid städ – ens eget rum städas varje gång och gemensamma utrymmen som vardagsrum, kök och badrum varannan gång.

Insatser som generellt sett kan tillgodoses på annat sätt

Socialtjänstlagen innebär endast rätt till bistånd för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå. Det innebär att den enskildes livsval i vissa fall inte omfattas av biståndsrätten för att uppnå skälig levnadsnivå.

Bostad

Sanering av bostad, storstädning såsom putsning av kristallkronor, städning av garderober, köksskåp, balkonger samt förråd. Packning, hjälp med flytt, flyttstädning eller att pynta bostaden inför olika högtider. Hjälp med tvätt av mattor eller tunga överkast, få sin tvätt struken eller manglad. Anses inte omfattas av biståndsrätten för att uppnå skälig levnadsnivå. Bedömningen innebär att det kan tillgodoses på annat sätt.

Trädgård

Att klippa gräs eller utföra trädgårdsarbete, snöröjning, vedhuggning. Att ta ut soptunna/kompostkärl till vägen eller att slänga sopor på returstationer omfattas inte av biståndsrätten för att uppnå skälig levnadsnivå. Bedömningen innebär att det kan tillgodoses på annat sätt.

Skötsel av djur

Utgångpunkten för den som bor hemma med husdjur är att ägaren har det fulla ansvaret för sitt husdjur. Det innebär att ägaren ansvarar för rastning, utfordring eller liknande åtgärder som syftar till att tillgodose behoven hos husdjuret. Anses inte omfattas av biståndsrätten för att uppnå skälig levnadsnivå. Bedömningen innebär att det kan tillgodoses på annat sätt.

Resor

Resor omfattas inte av biståndsrätten för att uppnå skälig levnadsnivå då behovet kan tillgodoses genom tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst vilka ansvaras av Länstrafiken i Jämtlands län.

Beslut

Handläggningen av ett ärende ska alltid avslutas genom ett beslut. Vem som ska fatta beslutet framgår av delegationsordningen.

De beslut som kan bli aktuella under en utredning är följande:

  • att ärendet avskrivs
  • att viss angiven insats beviljas
  • att viss angiven insats avslås (helt eller delvis)
  • att ansökan avvisas.

Ett beslut kan vara gynnande i sin helhet, ett delvis avslag eller ett helt avslag. Beslutet ska alltid formuleras på ett enkelt sätt så att den enskilde förstår innebörden. Om särskilda skäl föranleder kan ett förbehåll om återkallelse finnas med i beslutet.

I beslutet ska det alltid framgå:

  • När ansökan inkommit
  • Vad ansökan avser
  • Vem beslutet avser
  • Vad som beslutats
  • Vilket eller vilka lagrum som beslutet grundar sig på
  • Beslutets giltighetstid
  • När och hur beslutet ska följas upp
  • Datum för beslutet
  • Namn och befattning på beslutsfattare

Överklagan

Ett beslut från socialförvaltningen kan överklagas. Överklagandet skickas till kommunen, som beslutar om överklagan är korrekt. Om omprövning inte är aktuell eller inte leder till förändring av beslutet så skickas det vidare till förvaltningsrätten. Du skriver själv ditt överklagande, om du behöver hjälp att skriva så kan handläggaren hjälpa dig.

Det bör innehålla:

  • vilket beslut du vill överklaga
  • varför du tycker att beslutet är fel
  • hur du tycker att beslutet ska ändras
  • ditt namn, personnummer, adress, telefonnummer (hem, mobil och arbete) och e-postadress så att domstolen kan nå dig.
  • Överklagandet ska vara undertecknat av dig eller ditt ombud.
  • Bevis som du vill hänvisa till, och vad du vill styrka med dem.
  • Annat som du vill att domstolen ska veta och ta hänsyn till.
  • Om du har ett ombud kan du eller ombudet skicka med en fullmakt. Namn, adress och telefonnummer till ombudet ska också finnas med.

När överklagan har inkommit till förvaltningsrätten så meddelar de dig via brev att överklagan inkommit.

Beställning/uppdrag

När ett beslut har fattats skickas de uppgifter som behövs för genomförandet av biståndet till den utförare som ska verkställa beslutet. I beställningen/uppdraget framkommer vilket behov av insatser som beslutats samt vilket mål som finns.

Den enskilde har ingen ovillkorlig rätt att kräva en specifik verkställighet. Det kan bli aktuellt för handläggaren att avslå den insats som den enskilde själv önskar, med hänvisning till att socialförvaltningen kan erbjuda en annan insats som är lämpligare och mer kostnadseffektiv.

Uppföljning av beviljat bistånd

Biståndshandläggare har ansvar för att följa upp hur beviljat bistånd utförs tillsammans med den enskilde. Att biståndet tillgodoser den enskildes behov av stöd och hjälp, att verkställigheten sker i enlighet med beslutet och med hänsyn till den enskildes medinflytande samt är av god kvalitet.

Viktiga underlag vid uppföljningen är det tidigare beslutet och genomförandeplanen. Beslut om bistånd som pågår under längre tid ska följas upp minst en gång per år. Första gången ett beslut verkställs eller då socialförvaltningen fått annan information (till exempel att behoven förändrats, att något särskilt har hänt eller genom klagomål från den enskilde) kan beslutet följas upp tidigare.

Förenklad handläggning

Härjedalens kommun har enligt 4 kap. 2 a § socialtjänstlagen (2001:453) infört förenklat beslutsfattande för personer över 80 år som är folkbokförda i kommunen och som inte har några andra insatser beviljade. Detta är för att öka självbestämmande och delaktighet samt för att minska administrationen.

Individer har dock alltid rätt att ansöka om bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Hemtjänst vid förenklat beslutsfattande innebär att den som är äldre kan ansöka om serviceinsatser från hemtjänst utan utredning enligt 4 kap. 2 a § socialtjänstlagen (SoL). Biståndshandläggaren kontrollerar att den enskilde uppfyller de kriterier som anges nedan, och fattar beslut. Avgift erläggs enligt gällande taxa.

Härjedalens kommun anger som kriterier för den som vill ansöka om hemtjänstinsatser utan behovsprövning:

  • individen är 80 år
  • folkbokförd i Härjedalens kommun
  • bor i ordinärt boende
  • endast har behov av insatser som ingår i förenklat beslutsfattande

De insatser som erbjuds är:

  • Trygghetslarm, dygnet runt.
  • Fysisk och social samvaro upp till 4 timmar i månaden.
  • Egenvård enligt egenvårdsplan.
  • Anhörigavlösning upp till 16 timmar i månaden

Den som ansöker ska informeras om:

  1. I vilken utsträckning och på vilket sätt han eller hon kan påverka utförandet av insatserna
  2. På vilket sätt kommunen följer upp insatserna, och
  3. Rätten om att alltid kunna söka bistånd enligt 4 kap 1§ socialtjänstlagen (SoL).
  4. Insatser beviljade genom hemtjänst utan föregående behovsprövning kan inte kompletteras med insatser enligt traditionell handläggning.
  5. Att kommunen tar ut en avgift för insatserna enligt gällande avgiftstaxa.

Om kriterierna uppfylls fattar biståndshandläggaren beslut om serviceinsats enligt förenklat beslutsfattande enligt 4 kap. 2 a § socialtjänstlagen (SoL).

Beslut kan fattas för en 1-årsperiod.

Det åligger den äldre att själv ansöka om nya insatser när beslutsperioden upphör.

Om kriterierna inte uppfylls fattar biståndshandläggaren beslut om avslag. Vid avslag kan den enskilde ansöka om bistånd enligt 4 kap 1§ socialtjänstlagen (SoL), med behovsprövning.

Utförande

Alla med insatser beviljade enligt socialtjänstlagen ska erbjudas fast omsorgskontakt​, det är huvudregeln. ​Målet är att fast omsorgskontakt ska tillgodose den enskildes behov av​ trygghet, kontinuitet​, individanpassad omsorg och samordning. En fast omsorgskontakt ska arbeta nära den enskilde, det är inte en administrativ funktion.​ Bara den som har titeln undersköterska får vara fast omsorgskontakt.

Genomförandeplan

Genomförandeplanen har sin grund i det beslut och det mål som finns för biståndet. Den personal (oftast den enskildes på förhand utsedda kontaktman) som ska upprätta en genomförandeplan ska därför ha läst beställningen/uppdraget innan personalen genomför samtalet med den enskilde.

Hur omfattande en genomförandeplan ska vara avgörs från fall till fall och beror på biståndets komplexitet och varaktighet.

Genomförandeplanen ska beskriva:

  • Vad (om det ingår flera delar i biståndet och i så fall vilka)
  • När biståndet ska genomföras
  • Hur biståndet praktiskt ska genomföra
  • Vilka mål som gäller för biståndet eller delar av den
  • På vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen
  • Vilka personer som har deltagit i planeringen
  • När planen har fastställts
  • När och hur planen ska följas upp.

Genomförandeplanen ska utformas så att den är praktiskt användbar i det dagliga arbetet hos den enskilde. Om den enskilde inte själv kan avgöra kring sin genomförandeplan får legal företrädare alternativt närstående vara ett stöd vid utformandet av en plan.

Ytterst ansvarig för att en genomförandeplan upprättas är verksamhetens enhetschef.

Som ansvarar för att:

  • planen upprättas inom 14 dagar
  • är känd och tillgänglig för samtliga berörda inom t.ex. en arbetsgrupp
  • ser till att genomförandeplanen följs upp när den ska

Tillsammans med löpande journalanteckningar är genomförandeplanen grunden för den sociala dokumentationen kring den enskildes beviljade bistånd.

Hemtjänst

I Härjedalens kommun är det socialförvaltningens hemtjänstgrupper som är geografiskt indelade, som utför hemtjänsten. Syftet med hemtjänst är att underlätta den dagliga livsföringen för enskilda personer. Hemtjänst gör det möjligt att bo kvar i det egna hemmet även med vård- och omsorgsbehov. Hemtjänst kan innebära flera olika insatser och ska leda till att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Hemtjänsten ska utformas så att det stärker personens möjligheter att leva ett självständigt liv. Det är alltid den enskildes behov som styr. Den enskildes stöd ska bidra till att återfå eller bibehålla förmågor. Stödet kan handla både om serviceinsatser och personlig vård. Hemtjänst utförs under dygnets alla timmar, alla dagar på året.

Hemtjänst innebär i första hand hjälp i det egna hemmet. Även vissa åtgärder utanför hemmet ingår i hemtjänst. Det gäller till exempel inköp av varor, medföljande i samband med läkarbesök och promenader. Övriga insatser utanför hemmet är normalt sett att härleda till annan insatsform än hemtjänst. Det är inte säkert att den enskilde får hjälp med alla delmoment som ingår i en insats, det beror på hur mycket den enskilde klarar att göra själv.

I de följande avsnitten beskrivs innehållet, förutsättningar och omfattning i de insatser som vanligen beviljas inom ramen för hemtjänst.

Serviceinsatser

Med serviceinsatser menas insatser av ren servicekaraktär, där insatsen generellt sett inte är att anse som integritetskänslig. Vilka serviceinsatser som bör beviljas beror på den enskildes behov. En insats består av flera delmoment.

Vid bedömning av hemtjänstinsatsernas omfattning ska även särskilda omständigheter beaktas, så som barnperspektivet när minderåriga barn bor i hushållet, det kan då till exempel ibland vara rimligt med oftare städning/inköp än normalfallet.

Inköp och enklare ärenden

Den enskildes möjligheter att själv utföra inköpen, till exempel genom distansköp eller genom att nyttja färdtjänst, bör alltid beaktas.

Inköp och enklare ärenden kan beviljas för regelbundet återkommande inköp av dagligvaror. Det kan ingå hjälp att planera inköp, skriva inköpslista alternativt beställa varor via nätet, packa upp och ställa in dagligvaror.

Inköp förutsätts ske genom internetleverantör. Inköp kan beviljas även för annat än dagligvaror, till exempel apoteksärenden, inköp av hygienartiklar, hämta paket på postens utlämningsställe etcetera. Normalfallet för inköp är en gång per vecka

Matdistribution, leverans av matlåda

Insatsen matdistribution innebär att färdiglagad matlåda levereras hem till den enskilde. Matlåda kan erhållas för både lunch och middag. Leveransen av matlådan är en hemtjänstinsats, men själva kostnaden för matlådan ingår inte i hemtjänstavgiften. Den enskildes möjligheter att själv inhandla matlådor, till exempel genom distansköp på matvarubutik eller restauranger, bör i första hand alltid ske.

Städning

Städning ska, i den mån det är möjligt, ske tillsammans med den enskilde. Beroende på vad den enskilde själv kan utföra innefattar hjälp med städning normalt dammsugning, våttorkning av golv, dammtorkning av fria ytor samt rengöring av kök och badrum. Den enskilde kan även få hjälp med att vattna blommor och med att ta ut hushållssopor.

Hjälp med städning beviljas normalt för två rum och kök för ensamstående och upp till tre rum och kök för sammanboende om man har varsitt sovrum. Har man en större bostad får man själv ombesörja städandet av de extra ytorna, till exempel genom att köpa tjänsten av annan. Städfrekvensen är i normalfallet varannan vecka.

Enklare uppsnyggning av kök och badrum, i de fall behovet finns, förväntas i normalfallet ske i samband med andra insatser, till exempel avtorkning av köksytor i samband med hjälp vid måltider och enklare städ av badrummet i samband med toalettbestyr, hjälp med hygien eller dusch.

Insatsen omfattar även hjälp att rengöra hjälpmedel såsom rollator och rullstol regelbundet. I insatsen städning kan ingå att hemtjänsten ett par tillfällen per år torkar skåpluckor och rengör kyl, frys, spis och mikrovågsugn.

Ändamålsenligt städmaterial ska tillhandahållas av den enskilde vilket innebär en väl fungerande dammsugare, mopp/hink, dammtrasor och lämpligt rengöringsmedel.

Tillsynsstäd

Om särskilda behov föreligger kan den enskilde, utöver ordinarie städning beviljas tillsynsstäd. Det kan vara grav synskada, kognitiv svikt, astma eller allergi som ska styrkas av läkarintyg. Personer med inkontinensproblematik ska erbjudas kontakt med sjuksköterska för utredning och förskrivning av kostnadsfria förbrukningsartiklar.

Tillsynsstäd kan också beviljas som en avlastande insats om närstående vårdar en enskild som har omfattande behov av stöd, hjälp och tillsyn under dygnet. Personer som inte har dagliga insatser kan också få hjälp med tillsynsstäd för att få hjälp med att slänga hushållssopor, diska och rengöra toalett.

Tvätt, klädvård samt renbäddning

Utgångspunkten är att den enskilde själv ska göra de moment av insatsen som han eller hon klarar av. Insatsen tvätt innebär hjälp med tvättning av kläder och sänglinne. Hjälp med tvätt beviljas normalt varannan vecka.

En förutsättning för insatsen är att en fungerande tvättmaskin och övrig utrustning såsom torkställning finns i nära anslutning till bostaden.

Ändamålsenligt tvätt- och sköljmedel tillhandahålls av den enskilde. Insatsen kan även innefatta att boka tvättid och att hänga upp, vika och lägga in den rena tvätten på plats i skåpen.

Den som har behov av tvätt oftare, till exempel på grund av inkontinens kan i vissa fall beviljas detta. Behovet behöver styrkas genom läkarintyg.

Renbäddning beviljas normalt sett varannan vecka. Den som har behov av renbäddning oftare, till exempel på grund av inkontinens, har rätt att däremellan få sängen renbäddad vid behov.

Övriga hemtjänstinsatser

Bistånd till hjälp med hämtning av ved och vatten kan enbart beviljas då det finns synnerliga skäl, om detta är en förutsättning för att få tillgång till dricksvatten och att hålla värmen i bostaden. Biståndet kan endast beviljas under en kort period, så att den enskilde har möjlighet att ombesörja så att värme och vatten fungerar i sin bostad.

Bistånd till hjälp med att byta säkringar och glödlampor, sopa bort snö från bron kan beviljas för att undvika olyckor i hemmet och för att möjliggöra ett självständigt liv under trygga förhållanden.

Skötsel av hund och katt kan utföras under en kort period om behovet uppstått akut, max 7 dagar. Biståndsberättigad måste vara i sin bostad.

Bistånd till hjälp att komma till eller från korttidsvistelse kan i undantagsfall beviljas om behovet av korttidsvistelse uppstått akut och biståndsberättigad inte kan åka med allmänna kommunikationer, inte har färdtjänst beviljat eller har anhörig som har möjlighet att skjutsa. Hjälp att ansöka om tillstånd till färdtjänst ska ombesörjas av korttidsboendet.

Trygghetslarm och övriga larm i ordinärt boende

Trygghetslarm finns för personer som bor i eget boende, syftet med trygghetslarm är att den enskilde ska kunna få stöd i akuta situationer genom att kunna påkalla hjälp hela dygnet. Akuta situationer är oförutsedda händelser som inte kan tillgodoses med beviljade och planerade insatser, till exempel fall.

Med hänsyn till avstånden i Härjedalens kommun anges ingen inställelsetid. Personal som har larmtelefonerna bedömer vilka åtgärder som krävs eller är mest lämpliga. Det kan exempelvis handla om hembesök, förmedla kontakt till sjuksköterska eller ringa 112.

Omvårdnadsinsatser

Med omvårdnadsinsatser avses insatser av mer integritetskänslig karaktär. Det kan röra sig om hjälp med hygien och ta på och av kläder, hjälp i samband med toalettbesök eller matning/stöttning i samband med måltider. Insatserna kan också vara av trygghetsskapande karaktär. En insats kan bestå av flera delmoment.

Omvårdnadsinsatser är särskilt integritetskänsliga och vid utförandet ska utförarna respektera den enskildes önskemål om hur en viss insats ska utföras.

Vid bedömningen av vilken insats som kan komma i fråga görs en sammanvägning av den önskade insatsens lämplighet i jämförelse med andra insatser

Detta innebär att det ibland kan bli aktuellt för handläggaren att avslå den insats som den enskilde själv önskar, med hänvisning till att socialförvaltningen kan erbjuda en annan insats som är lämpligare och mer kostnadseffektiv. Ett exempel är om brukaren har stora behov av vård- och omsorgsinsatser, så kan det ibland vara mer lämpligt att bo på ett särskilt boende, där det finns tillgång till stöd och hjälp från personal dygnet runt än att bo kvar i bostaden.

Personlig vård

Personlig vård kan innebära hjälp med att sköta sin hälsa, hjälp med personlig hygien, dusch, hjälp med på och avklädning, hjälp att äta och dricka. Hjälp med toalettbesök och övrigt av integritetskänslig karaktär. Det kan även innebära hjälp med förflyttningar eller tillsyn. Personlig vård kan ges över hela dygnet för att skapa trygghet. Tillsyn kan även utföras med digital teknik för att skapa trygghet.

Hemliv

Hemliv kan innebära hjälp med att dagligen bädda sängen, ta in post, kasta sopor, att förbereda före och efter måltid och att se till att hemmet är rent och presentabelt.

Ledsagning

För att skapa bästa förutsättningarna för ett gott och självständigt liv så är det viktigt att fortsätta att vara aktiv. När det finns svårigheter för enskild att på egen hand delta i samhällslivet eller för att få fysisk aktivitet och det inte finns någon närstående som kan hjälpa till så kan ledsagning öka möjligheten att leva ett självständigt liv och motverkar isolering. Det stimulerar den enskilde till gemenskap med andra. Insatsen ledsagning ska ge den enskilde möjlighet att delta i samhällslivet, ta del av kultur och fritidsaktiviteter i sin närmiljö samt besöka närstående och medverka i andra sociala aktiviteter.

Ledsagare kan beviljas för att ta sig till och från en aktivitet inom Härjedalens kommun och i undantagsfall inom Jämtlands län, om aktiviteten är sådan att den enskilde är i behov av den för att uppnå skälig levnadsnivå. Omfattningen av ledsagningen beror på den enskildes individuella behov. Om den enskilde är i behov av personlig omvårdnad under själva aktiviteten ska det framgå av beslutet.

En ledsagare ska inte utföra sådant som faller under hemtjänstens uppgifter, till exempel hjälp med tvätt och inköp av matvaror. För personer som bor i på särskilt boende, ska behov av ledsagare i första hand tillgodoses av personal på boendet.

Avlösning - Anhörigstöd

Syftet med att stödja anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder kan få avgiftsfri avlösning i hemmet om det är enda insatsen. Vid övriga insatser ingår avlösningen i maxtaxa.

Anhöriganställning

I enstaka fall, vid särskilda omständigheter, kan en anhörig anställas för att ge vård och stöd till den som är gammal, sjuk eller har en funktionsnedsättning. Biståndsberättigad behöver ha blivit beviljad insatser för daglig personlig vård.

Den som ska bli anhöriganställd måste bo tillsammans med biståndsberättigad och vara folkbokförda på samma adress, vara i yrkesverksam ålder, vilket enligt 32 a § LAS fr o m 1 januari 2023 är 69 år.

Om biståndsberättigad vill att en anhörig ska utföra insatserna behöver detta meddelas till ansvarig handläggare som i sin tur meddelar ansvarig enhetschef för hemtjänsten i området.

Ansvarig enhetschef utreder i sin tur om hemtjänstgruppen kan utföra hela eller delar av insatserna och överlämnar förslag till beslut till socialutskottet som är beslutsfattande. Observera att detta inte är ett myndighetsbeslut, endast ett verkställighetsbeslut, och går således inte att överklaga på sedvanligt sätt.

Vid beslut om att anhöriganställning så skall detta beslut omprövas av socialutskottet var sjätte månad, med avstämning i sammanträde i mars och september.

Dagverksamhet

Dagverksamheten erbjuder olika aktiviteter och är ett komplement till hemtjänst och anhörigavlösning. Där erbjuds social samvaro, trygghet och uppmuntran och är till för personer som har besvärligt att minnas eller andra kognitiva nedsättningar. Dagverksamheten riktar sig även till den som är ensam och behöver känsla av ett socialt sammanhang. Dagverksamheten är till för äldre personer som bor hemma. Dagverksamheten finns för närvarande endast i Sveg.

Särskilda boendeformer

Utifrån socialtjänstlagen, har kommunen skyldighet att tillhandahålla bostäder till vissa grupper. Det handlar om äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Socialförvaltningen har det yttersta ansvaret för att personer får den hjälp och det stöd som de behöver.

Särskilt boende är en behovsprövad boendeform enligt socialtjänstlagen. Denna boendeform är en bostad, en vård- och omsorgsmiljö och en arbetsplats. Det innebär att kommunerna har många olika aspekter att ta hänsyn till vid planering av nya särskilda boenden.

Ett särskilt boende är i praktiken lägenheter som ligger samlade i ett större hus. De flesta lägenheter i den särskilda boendeformen består av lägenhet med hall, rum och eget hygienutrymme. Den enskilde betalar hyra, en omvårdnadsavgift och avgift för mat och måltider.

Särskilt boende

När de insatser som kan ges i hemmet är otillräckliga ska de äldre och personer med funktionsnedsättning kunna erbjudas ett boende som kan tillgodose kraven på en högre grad av omsorg. På de särskilda boendena finns omvårdnadspersonal och tillgång till sjuksköterska dygnet runt. Arbetsterapeut och fysioterapeut finns tillgängliga vardagar.

Personer som har kognitiv svikt eller demenssjukdom och som har stora svårigheter att bo tillsammans med många personer, bör erbjudas särskilt boende på demensboende. Demensboende finns på några få platser i kommunen.

Den enskilde kan inte själv välja på vilket särskilt boende beslutet ska verkställas.

När det finns en lämplig bostad ledig i Härjedalens kommun, så erbjuds den enskilde. Om den enskilde är beviljad hemtjänstinsatser och/eller korttidsboende så upphör dessa insatser när det finns en ledig bostad att flytta till. Om man önskar annat särskilt boende, så finns möjlighet att ställa sig i byteskö.

Medboende

När en enskild har beviljats eller beviljas boende i särskilt boende, så är det viktigt att kunna fortsätta att bo tillsammans med sin make/maka/sambo eller registrerad partner oavsett om personerna har olika omsorgsbehov. Detta gäller under förutsättning att paret dessförinnan har sammanbott varaktigt eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan har varaktigt sammanbott.

Medboende kan verkställas i samma rum eller samma lägenhet eller olika rum eller lägenheter under förutsättning att makarna upplever sig sammanbo.

I beslutet som medboende ingår till en i förväg fastställd avgift för

  • Måltider
  • sociala aktiviteter
  • städ
  • tvätt
  • bäddning/renbäddning
  • trygghetslarm.

Övriga service- och omvårdnadsinsatser bedöms individuellt.

Vid medboende tillämpas både socialtjänstlagstiftningen och hyreslagstiftningen. Som medboende finns ingen besittningsrätt på det särskilda boendet.

Korttidsboende

Korttidsboende är boende under begränsad tid för återhämtning och rehabilitering eller en återkommande insats för att få miljöombyte och ge anhörig avlastning. På korttidsboende finns omvårdnadspersonal och tillgång till sjuksköterska dygnet runt. Arbetsterapeut och fysioterapeut finns tillgängliga vardagar.

Om behovet av korttidsboende överstiger 14 dygn per månad är det inte längre en vistelse över kort tid. Den enskilde kan inte själv välja på vilket korttidsboende beslutet ska verkställas.

För utredning/återhämtning/rehabilitering

Efter sjukhusvistelse eller vid insjuknande i den egna bostaden finns möjlighet att under en begränsad period vistas på korttidsboende för att återhämta krafter och för fortsatt utredning och rehabilitering.

Avlastning

Korttidsboende som avlastande insats är framför allt för att minska anhörigas fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar.

  • Korttidsboende för tillfällig avlastning kan beviljas vid enstaka tillfällen.
  • Korttidsboende i form av växelboende är en regelbunden växelomsorg som syftar till att regelbundet avlasta den anhörigas ansvar. Växelboende kan innebära 7-14 dagars växelboende i månaden.

Palliativ

Korttidsboende för personer i livets slut kan beviljas om personen vill avsluta sina dagar på korttidsboende.

Jourlägenhet

Bostadslösa har ingen allmän rätt till att få en bostad av socialtjänsten. Socialtjänstens ansvar kan exempelvis handla om att bistå med olika former av akuta och mer långsiktiga boendelösningar utifrån individuella behov och efter biståndsbedömning.

För att ett socialt kontrakt ska beviljas ska följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • den enskilde (eller familjen) är helt bostadslös
  • den enskilde har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad och tillhör en särskilt utsatt grupp
  • situationen kan inte ordnas på egen hand trots att den enskilde har försökt
  • den enskilde bedöms klara ett eget boende, eventuellt med hjälp och stöd
  • den enskilde står i kö för att erhålla eget kontrakt och söker bostad aktivt
  • barns bästa ska alltid beaktas

Hem för vård eller boende - HVB

HVB kan beviljas enskild som har psykiska eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där den enskildes behov inte kan tillgodoses i eget boende med andra insatser, såsom till exempel hemtjänst eller boendestöd. Ett HVB hem kan beviljas under kortare eller längre tid, varför tidsramen för beslutet varierar utifrån den enskildes behov.

Om den enskildes behov rör utredning eller behandling av psykisk sjukdom faller den enskilde under regionens ansvar. Ibland kan gränsen mellan kommunens och regionens ansvar vara svår att dra. Det är den enskildes behov som avgör vem som bär det huvudsakliga ansvaret.

Socialpsykiatri

På grund av psykiska funktionsnedsättningar så kan många personer ha behov av stöd för att få vardagen att fungera när familj, vänner och andra nätverk inte räcker till. Stöd inom socialpsykiatri riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning som medför väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen. Behoven ska bedömas ha en viss varaktighet. Insatser inom socialpsykiatrin inriktas till personer mellan 18 och 67 år.

Boendestöd

Boendestöd är en pedagogisk, social och praktisk insats för personer med psykisk funktionsnedsättning eller för personer med missbruk (handläggas av socialsekreterare inom IFO). Insatsen syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Boendestödjaren arbetar med, inte åt, den som behöver stöd. Boendestödjaren stödjer den enskilde i att planera, genomföra och att vara delaktig i vardagssysslor. Boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett fungerande vardagsliv. Boendestöd kan även omfatta aktiviteter utanför boendet som personen ofta genomför tillsammans med sin boendestödjare, både enskilt och i grupp.

Kontaktperson

Kontaktperson är ett personligt utformat stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning som behöver hjälp att främja sociala kontakter och bryta social isolering. Insatsen bör ses som ett icke professionellt stöd som ges av en människa med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens hos kontaktpersonen bör inte ställas. En individuell bedömning kring den enskildes nätverk ska göras vid bedömning av rätt till insatsen.

Sysselsättning

Personer som på grund av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning inte står till arbetsmarknadens förfogande eller studerar kan beviljas en sysselsättning som är särskilt anpassad till den enskildes förutsättningar och som stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv och att få en meningsfull sysselsättning. Det ger personen bättre möjligheter att återgå till den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetsresor

Den som är beviljad sysselsättning enligt socialtjänstlagen eller är beviljad daglig verksamhet enligt 9 §10 LSS samt färdtjänst, kan beviljas arbetsresor mellan hemmet och arbetsplatsen enligt Socialnämndens beslut 2011-06-21 § 62 om den enskilde har behov av stöd för att

kunna ta sig till och från arbetsplatsen. Avgiften varierar utifrån längd på resa och betalas månadsvis med uppehåll i avgift under juli månad. Avgifter räknas upp utifrån prisbasbeloppet.

Insatser riktade till barn och ungdom under 18 år

Barn kan på grund av funktionsnedsättning ha ett behov av stöd i sin dagliga livsföring som överstiger vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning. Bistånd kan då beviljas enligt socialtjänstlagen, vid utredningen görs bedömning av vad som går utöver normalt föräldraansvar för att en person ska tillförsäkras skäliga levnadsvillkor.

Avlösning

Föräldrar och anhöriga till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt syskon till barnet med funktionsnedsättning eller för att kunna resa bort. Syftet är att eftersträva en så normal situation för familjen som möjligt. Avlösning bör kunna ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Den bör kunna vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger.

Avlösning är inte tänkt att ersätta förskola och fritidshem. Normalt föräldraansvar ska beaktas vid bedömningen. I familjer med flera barn gäller beslutet endast barnet med funktionsnedsättning och omfattar inte syskon som har ett eget behov av omvårdnad eller tillsyn. Insatsen kan också ges när den enskilde bor i familjehem

Kontaktperson

Kontaktperson till barn kan bli aktuellt när personen når den ålder då barn normalt börjar skapa sig ett eget nätverk. För att socialutskottet ska bevilja kontaktperson för den enskilde ska det vara helt klarlagt att det är en funktionsnedsättning som är orsaken till behovet. Barn under 15 år måste ha vårdnadshavares samtycke. För barn över 15 år får kontaktperson endast utses om barnet självt begär eller samtycker till det.

Kontaktperson är ett personligt utformat stöd för personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att främja sociala kontakter och bryta social isolering. En kontaktperson kan också ge råd till eller vara förespråkare för den enskilde i olika enklare situationer. Insatsen bör ses som ett icke professionellt stöd som ges av en människa med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens bör inte ställas. En individuell bedömning kring den enskildes nätverk ska göras.

Korttidsvistelse

Korttidsvistelse kan beviljas i form av korttidshem, vistelse hos kontaktfamilj eller i form av lägerverksamhet. Insatsen kan ges till barn och omfattar avlösning för såväl vårdnadshavare som familjehemsföräldrar. Syftet med korttidsvistelse är dels att ge avlastning till barnets anhöriga, dels att ge möjlighet till miljöombyte, personlig utveckling och rekreation för barnet. Om behovet av korttidsvistelse överstiger 14 dygn per månad är det inte längre en vistelse över kort tid, vilket innebär att andra insatser kan behövas för att tillgodose den enskildes behov.

Läshänvisningar

Lagar och författningar

SFS 2001:453 Socialtjänstlagen

SFS 1986:223 Förvaltningslagen

SFS 1991:900 Kommunallagen

SFS 1980:100 Sekretesslagen

SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen

SFS 2001:637 Förordning om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

SFS 2018:1197 Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslagen

SFS 2022:1250 Lag om egenvård

SFS 1987:230 Äktenskapsbalken

SFS 2003:376 Sambolag

SFS 1949:381 Föräldrabalk

SFS 2006:492 Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre

SFS 1997:736 Lag om färdtjänst

SFS1997:735 Lag om riksfärdtjänst

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (HSLF-FS

2016:55)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning

av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS-2006-5)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd och SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS-2014:5)

Det kan även finnas andra lagar och regler av betydelse för avgörandet av en specifik fråga som inte anges här. Förutom de lagar och förordningar som finns på området regleras verksamheten även av föreskrifter från framför allt Socialstyrelsen. Socialförvaltningen följer även rättsutvecklingen genom att ta del av rättsfall, uttalanden från tillsynsmyndigheter etcetera i den mån dessa kan vara vägledande för verksamheten.

Övrigt

Barnombudsmannen

Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Länsstyrelsen

Migrationsverket

Socialstyrelsen

Vård i samverkan - VIS dokument

Äldreplan - Länk? https://www.herjedalen.se/stod-och-omsorg/aldre/aldreplan.html

Relaterade dokument

Senast uppdaterad: 2 januari 2024 16:08
Redaktör för sidan: Sarah Tjärnås
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas