Riktlinje systematiskt kvalitetsarbete

Antagen av kommunstyrelsen 20 mars 2024, § 33.
Diarienummer KS 2023/167.

Riktlinjens syfte

Systematiskt kvalitetsarbete är en cyklisk process som aldrig tar slut. Det går därför inte att rita en exakt karta med varje steg i det systematiska kvalitetsarbetet beskrivet eftersom vägarna kan ta olika riktning under tidens gång. Det viktiga är att ha riktningen/målet klart för sig så att alla verksamheter som ingår i bildningsförvaltningen drar åt samma håll men att varje verksamhet kan ta olika vägar mot målet. Det egna behovet måste styra vägvalet.

Ett syfte med denna riktlinje är att visa bildningsförvaltningens mål och riktning med det systematiska kvalitetsarbetet.

Ett annat syfte med riktlinjen är att förtydliga vikten av att ett förbättringsarbete bedrivs på alla enheter och att bildningsförvaltningen med fördel ser att verksamheter använder sig av ett distribuerat ledarskap samt har tydliga mål och analyserar sin verksamhet så att barn och elever möts av en undervisning som motsvarar deras förutsättningar och behov.

Sammanfattning riktlinjens innehåll

• Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete genomföras både på huvudmannanivå och på enhetsnivå.
• Systematiskt kvalitetsarbete handlar i grunden om att vuxna, barn och elever ska få tillgång till den bästa möjliga utbildningen.
• Det är viktigt att ett utvecklingsarbete eller ett förbättringsarbete sker i alla verksamheter. Det är vad systematiskt kvalitetsarbete handlar om.
• Förbättringsarbete är enligt Liljenberg en systematisk förbättringsprocess som genomsyrar hela skolorganisationen.
• Förbättringskapaciteten ökar när vi använder oss av distribuerat ledarskap och så kallade förbättringsagenter.
• För att lyckas med ett förbättringsarbete i hela bildningsförvaltningen krävs att den så kallade styrkedjan
• Dialogen är central i arbetet. Barn och elevers åsikter om utbildningen är också centrala och ska ständigt finnas med i det dagliga och systematiska kvalitetsarbetet.
• Bildningsförvaltningen är en målstyrd organisation där de nationella styrdokumenten utgör vår riktning.
• ”Goda utbildningsmöjligheter för alla” är vår politiska målsättning och innebär att vi ska arbeta för att alla ska ha en tillgänglig utbildning där alla barn och elever får de förutsättningar som krävs för att lyckas.
• Våra ledord som visas som rötter i vårt kunskapsträd är samma som Skolverkets framgångsfaktorer, taget från det nationella kvalitetssystemet.
• Att fördela ansvar och vara tydlig med hur det går till är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet.
• Systematiskt kvalitetsarbete ska enligt lag dokumenteras.
• Med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet identifieras och prioriteras uppföljningsområden på huvudmanna- och enhetsnivå. För att göra uppföljningen mer tydlig har bildningsförvaltningen valt att dela upp dokumentationen i olika kvalitetsområden.
• Analys är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet och bör prioriteras. Analys handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör.
• Bildningsförvaltningen följer en bestämd arbetsgång under året för att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet planeras, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Detta illustreras i form av en årshjulspil.

Systematiskt kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete genomföras både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. (Skolverket.se)

Systematiskt kvalitetsarbete definieras av Jan Håkansson (2021), som är professor i pedagogiskt arbete vid högskolan Dalarna på följande sätt.

Kvalitet inom skolväsendet är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten:

• Uppfyller nationella mål
• Svarar mot nationella krav och riktlinjer
• Uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
• Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar

Systematiskt kvalitetsarbete handlar i grunden om att vuxna, barn och elever ska få tillgång till den bästa möjliga utbildningen. Det handlar om att se till att varje förskola, skola och vuxenutbildning med god kvalitet lever upp till de nationella mål, krav och riktlinjer som gäller för varje skolform. Arbetet är tänkt att leda till ständig förbättring av verksamheten och är därför en pågående process som aldrig tar slut.

Systematiskt kvalitetsarbete i skollagen

2 kap. 8 § Länk till annan webbplats.: Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten så att de nationella målen kan uppfyllas.

1 kap. 4 § och 3 kap. 2 §: Länk till annan webbplats.Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Allt arbete med skolutveckling handlar ytterst om att alla barn och elever ska få goda möjligheter till utveckling och lärande i en miljö som ger trygghet samt vilja och lust att lära.

1 kap. 4, 8 och 9 §§ Länk till annan webbplats.: Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

1 kap. 5 § Länk till annan webbplats.: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

4 kap 6 §: Länk till annan webbplats. För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dokumenteras. Dokumentationen är en viktig förutsättning för ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Enligt skollagen ska dokumentation ske både på huvudmannanivå och enhetsnivå.

Förbättringsarbete

Det är viktigt att ett utvecklingsarbete eller ett förbättringsarbete sker i alla verksamheter. Det är vad systematiskt kvalitetsarbete handlar om. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är tänkt att leda till ständig förbättring av verksamheten och är därför en pågående process som aldrig tar slut. I arbetet behöver förskolan eller skolan undersöka och analysera sina resultat. Verksamheten behöver bedöma sina utvecklingsbehov och prioritera det förbättringsarbete som bedöms kommer ha störst påverkan på vuxna, barn och elevers lärande, trygghet och mående.

Mette Liljenberg, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har skrivit boken Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete (2022). Liljenbergs tankar om förbättringsarbete är vad bildningsförvaltningen förordar i arbetet med förbättring.

Förbättringsarbete är enligt Liljenberg en systematisk förbättringsprocess som genomsyrar hela skolorganisationen. Denna process inkluderar ledare och lärare och syftar till att förbättra barns och elevers lärande i relation till lokala och nationella mål. För att skolor och förskolor ska kunna genomföra ett framgångsrikt förbättringsarbete behöver de ha god förbättringskapacitet – något som distribuerat ledarskap under ”rätt” förutsättningar kan leda till.

Med Förbättringskapacitet menas de personliga, mellanmänskliga och organisatoriska resurser som finns tillgängliga i en specifik organisation och som därmed ger organisationen dess förutsättningar att genomföra framgångsrikt förbättringsarbete. Även organisationens historia, traditioner och kultur bidrar till förbättringskapaciteten.

Förbättringskapaciteten ökar när vi använder oss av distribuerat ledarskap och så kallade förbättringsagenter. Med det menar bildningsförvaltningen att både skolchef och rektor behöver fördela sitt ledarskap (inte chefskap som innebär något annat) till fler personer i organisationen.

Dessa personer kallar Liljenberg (2022) för förbättringsagenter. I vår förvaltning kan förbättringsagenter till exempel vara utvecklingsledare, kvalitetsutvecklare, teamledare, arbetslagsledare, förstelärare osv. Hur verksamheten har organiserat sig samt vilken kultur som råder spelar roll för förbättringskapaciteten och varje verksamhet behöver organisera sig utifrån rådande förutsättningar.

Liljenberg (2022) menar även att skolledaren som pedagogisk ledare behöver förstå sitt ansvar med att hålla ihop organisationen och dessutom leda arbetet mot de gemensamma målen i samspel med sina medarbetare. Utan skolledarens delaktighet i de pedagogiska frågorna riskerar organisationen att tappa styrfart. I det systematiska kvalitetsarbetet måste därför skolledare och lärare ställa sig frågor och funderingar som går bakom de på ytan observerbara strukturerna. Ljuset, menar Liljenberg behöver riktas mot medarbetarnas förståelse av ledarskap, samarbete och gemensamt ansvarstagande men även mot de normer och värden som genomsyrar organisationen och därmed skapar förutsättningar för individuella och kollektiva ledarhandlingar.

Forskning visar att lärares inställning och optimism i yrket är högre när ledarskapet är distribuerat i organisationen på ett sätt som gör det möjligt för dem att bli delaktiga i beslutsfattandet och ha inflytande över förbättringsarbetet. Skolledaren har dock ett stort ansvar när det gäller att hålla ihop organisationen med organisationens mål som riktmärke. Skolledaren bör vara en aktiv deltagare i olika arbetsgrupper.

Sammanfattning av förbättringsarbete:

• En systematisk förbättringsprocess som genomsyrar hela organisationen.
• Förbättra barns och elevers lärande i relation till lokala och nationella mål.
• Förbättringskapacitet: använda de resurser som finns och stärka dessa.
• Kulturen påverkar, vilken kultur råder i verksamheten?
• Distribuerat ledarskap: fördela ledarskapet till fler personer i organisationen.
• Skolledaren behöver förstå sitt ansvar med att hålla ihop organisationen och leda mot målen i samspel med sina medarbetare.

Styrkedja

För att lyckas med ett förbättringsarbete i hela bildningsförvaltningen krävs att den så kallade styrkedjan fungerar. Dialog och delaktighet är en förutsättning för ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete. Ju större delaktighet genom hela styrkedjan, desto större blir förståelsen för det förbättringsarbete som behöver genomföras. Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov.

För att förstå orsaker och samband måste det finnas en dialog med barnen och eleverna, mellan rektor och lärare/förskollärare och annan personal samt mellan verksamheterna och huvudmannen. Barn och elevers åsikter om utbildningen är centrala och ska ständigt finnas med i det dagliga och systematiska kvalitetsarbetet.

Samarbetet i och styrningen av den svenska skolan beskrivs ofta som en kedja, som brukar kallas för styrkedjan eller stödkedjan. Varje del av kedjan har sitt ansvar. Till exempel är huvudmannens roll i kedjan att planera, följa upp och utveckla utbildningen inom hela organisationen. Medan det är rektors ansvar att planera, följa upp och utveckla utbildningen på den enhet som rektor ansvarar över. Lärare i sin tur ansvarar över att planera, följa upp och utveckla utbildningen för alla barn och elever.

Sammanfattning styrkedja:

• Dialog och delaktighet är en förutsättning för framgång.
• Barn och elevers åsikter om utbildningen är centrala och ska ständigt finnas med i det dagliga och systematiska kvalitetsarbetet.
• Varje del av kedjan har ansvar som måste uppfyllas.
• Härjedalens kommun har utskott som är ansvariga för verksamheten.
• Kommunstyrelse och kommunfullmäktige har huvudmannaansvar.
• Enheterna behöver redovisa underlag om måluppfyllelse för att huvudmannen ska ha möjlighet att skapa rätt förutsättningar.
• Rektor ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå.

Målstyrning

Bildningsförvaltningen är en målstyrd organisation där de nationella styrdokumenten utgör vår riktning. Vi behöver samarbeta i hela styrkedjan för att lyckas uppnå målen och ha en tydlig organisation som ger förutsättningar för detta.

Mål och de insatser vi tagit fram i det systematiska kvalitetsarbetet utgör en cyklisk process och följer Skolverkets modell där de olika stegen förklaras här nedan.

Var är vi?

Hur ser resultaten ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan? Det måste vi veta innan vi påbörjar ett förbättringsarbete. Resultaten ska kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och organisering av undervisningen. Allt förbättringsarbete måste starta i en samlad beskrivning av nuläget. En samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli framgångsrikt.

När en nulägesbeskrivning är gjord är det dags att börja arbeta med nästa fas i processen, vart ska vi.

Vart ska vi?

Denna del innehåller analys och bedömning av elevernas resultat och barns utveckling och lärande samt hur undervisningen bedrivits och vad som behöver utvecklas. Analysen utmynnar i en nulägesbedömning. Uppdraget och de nationella målen är utgångspunkter för analysarbetet.

Hur gör vi?

Utifrån nulägesbedömningen med analys, prioriterade utvecklingsområden och tillgängliga resurser formulerar och planerar vi hur vi ska genomföra utvecklingsinsatserna.

Hur blev det?

När insatserna är genomförda vill vi förstås veta vilka effekter de haft. Vi värderar därför resultaten i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna. Vi avsätter tid för att granska vad som har gjorts och vad det har lett till utifrån frågan vi ställde, ”Vad vill vi ska hända?”. Först därefter kan vi formulera hur vi ska gå vidare.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett effekt – och vilka som inte gjort det – blir det fortsatta förbättringsarbetet bättre för varje varv.

Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet att åter igen definiera: Var är vi (nu).

Bildningsförvaltningens mål och riktning

Bildningsförvaltningens kunskapsträd

Bildningsförvaltningens riktning och målstyrning är illustrerat i form av ett träd (föregående sida).

• Grunden i trädet är Härjedalens kommuns värdegrund som sedan förgrenar sig genom rötterna i Skolverkets framgångsfaktorer som bildningsförvaltningen använder som ledord.
• Vidare upp genom stammen finns det politiskt satta målet: Goda utbildningsmöjligheter för alla.
• Grenarna i trädet utgör sedan alla våra verksamheter i bildningsförvaltningen samt vilket nationellt mål som är kopplat till varje verksamhet.
• I molnet som svävar ovanför trädet är riktningen beskriven.

Goda utbildningsmöjligheter

”Goda utbildningsmöjligheter för alla” är vår politiska målsättning och innebär att vi ska arbeta för att alla ska ha en tillgänglig utbildning där alla barn och elever får de förutsättningar som krävs för att lyckas.

Tillgänglighet är ett begrepp som enligt specialpedagogiska skolmyndigheten beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet.

Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet.

Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. (www.spsm.se)

Goda utbildningsmöjligheter för alla är vår politiska riktning och innebär:

• En fullföljd skolgång är, enligt all forskning, den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i livet. Det är därför viktigt att varje barn och elev får en god grund för individuell utveckling och livslångt lärande.
• Förskolorna ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnens utveckling och lärande genom god undervisning samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
• Tidiga stödinsatser ska prioriteras enligt ”Läsa-Skriva-Räkna garantin”. Alla våra elever ska uppnå kunskapsmålen i åk 1, 3, 6 och 9, och fler elever i gymnasieskolan ska fullfölja sin gymnasieutbildning på tre eller 4 år.
• Vi arbetar aktivt med att skapa trygghet och studiero för alla barn och elever, för att främja arbetsmiljön i förskolor och skolor.
• Gymnasieskolan och Vuxenutbildningens utbud och inriktningar bör anpassas efter individens och det lokala näringslivets behov. För att säkra framtida kompetensförsörjning behöver fler motiveras till att skaffa högre utbildning. Vi samverkar med högskolor och universitet för att stimulera till eftergymnasiala studier.
• Alla skolformer i Härjedalen arbetar med skolutveckling enligt ”Konten”, där utvecklingsområdena Ledarskap, Digitalisering och Språkutvecklande arbetssätt ska höja personalens kompetens och därigenom kvalitetssäkra undervisningen, vilket ska leda till högre måluppfyllelse hos eleverna.

Goda utbildningsmöjligheter för alla mäter vi på följande sätt:

• Alla elever i åk 1 kan läsa
• Andelen elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet ska vara lika eller högre än genomsnittet
• Andel elever som når gymnasieexamen ska vara lika eller högre än riksgenomsnittet
• Andelen elever från åk 9 i Härjedalen som väljer att genomföra gymnasiestudier på Härjedalens gymnasium ska öka.

Ledord

Våra ledord som visas som rötter i vårt kunskapsträd är samma ord som Skolverkets framgångsfaktorer, taget från det nationella kvalitetssystemet: https://www.skolverket.se/skolutveckling/nationellt-kvalitetssystem-och-kvalitetsdialoger/nationellt-kvalitetssystem Länk till annan webbplats.

Ledorden/framgångsfaktorerna följs upp i bildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete genom verksamhetsdialoger mellan rektor och förvaltning samt verksamhetsbesök av skolchef.

Förtroendefullt klimat:

I ett förtroendefullt klimat avgör respektive nivå hur uppsatta mål bäst kan uppnås för den verksamhet de ansvarar för. Ett förtroendefullt klimat på alla nivåer i verksamheten kan ta sig i uttryck i god samverkan, tillit, delaktighet och inflytande mellan personal, barn och elever. Hela organisationen genomsyras av ett systematiskt arbete som syftar till att gemensamt utveckla trygghet, goda relationer och en miljö som främjar barn och elevers lärande.

Hälsofrämjande lärmiljö:

En hälsofrämjande lärmiljö kan bidra till framgångsrik skolutveckling när det syftar till att alla barn, elever, lärare och andra verksamma i organisationen ska må bra, kunna lära och utvecklas. En hälsofrämjande lärmiljö på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i ett gemensamt ansvarstagande på alla nivåer för barns och elevers utveckling, lärande och hälsa. På så sätt skapas en kultur där det råder hög medvetenhet om hur lärande och hälsa påverkar varandra.

Kompensatoriska insatser:

I en verksamhet där de kompensatoriska insatserna fungerar väl har alla barn och elever likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära, oavsett skillnader i deras förutsättningar. Kompensatoriska insatser på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i ett kontinuerligt och systematiskt arbete där hela styrkedjan samarbetar för att skapa möjligheter att kompensera för skillnader i barns och elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Det finns nödvändiga kunskaper, rätt kompetens och fungerande rutiner på alla nivåer för att tidigt identifiera barn och elever som är i behov av anpassningar, stöd eller stimulans.

Kompetent ledarskap:

När ledarskapet är kompetent får barn och elever goda förutsättningar för utveckling och lärande. Ett kompetent ledarskap på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i att det finns en tydlig vision och tydliga mål för vad arbetet ska leda till på alla nivåer. Ledarskapet präglas av långsiktighet, tillit och tydlighet och tar sin utgångspunkt i givna ramar och mandat.

Professionell utveckling:

Professionell utveckling kan bidra till framgångsrik skolutveckling när den leder till att kvaliteten i undervisningen och förutsättningarna för barns och elevers lärande kontinuerligt förbättras. Arbetet utgår från identifierade behov och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den professionella utvecklingen bidrar till att bygga upp gemensamma kunskaper och till att utveckla gemensam förståelse och gemensamma förhållningssätt.

Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus:

Det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till framgångsrik skolutveckling när undervisningens kvalitet och förutsättningar är i fokus och det framgår vilka insatser som behöver prioriteras för att kvalitet och likvärdighet i undervisningen ska kunna utvecklas och förbättras. Ett systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i att samtliga nivåer och verksamheter planerar, genomför, följer upp, analyserar och utvecklar verksamheten med det huvudsakliga syftet att skapa goda förutsättningar för undervisningen.

Tydlig roll och ansvarsfördelning:

En tydlig roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i en kontinuerlig dialog inom och mellan organisationens olika nivåer om hur roller, mandat och ansvar bäst kan fördelas. Det är väl känt i hela organisationen hur olika ansvar och mandat är fördelade och det framgår tydligt vilka förväntningar det finns på olika roller och funktioner samt hur beslutsfattande i organisationen går till. Alla i organisationen följer fattade beslut och var och en tar ansvar inom ramen för tilldelade mandat. På så sätt bidrar alla till en fungerande helhet.

Sammanfattning ledord:

• Det finns sju ledord som är detsamma som Skolverkets framgångsfaktorer.
• Det finns självskattningsunderlag att använda på https://www.skolverket.se/skolutveckling/nationellt-kvalitetssystem-och-kvalitetsdialoger/nationellt-kvalitetssystem Länk till annan webbplats.

Ansvarsfördelning

Att fördela ansvar och vara tydlig med hur det går till är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Lars Svedberg, legitimerad psykolog och docent i pedagogik vid Karlstads universitet har tagit fram en modell som beskriver ansvarsfördelningen i det systematiska kvalitetsarbetet och som bildningsförvaltningen har valt att använda för att förtydliga ansvarsfördelningen. Svedbergs budskap i denna modell, som presenteras här nedan, är

• att en lärare behöver tänka och agera som en lärare och veta vart befogenheter och ansvar börjar och var de slutar.
• En rektor behöver likaså tänka och agera som en rektor och veta vart befogenheter och ansvar börjar och var de slutar.
• Samma sak gäller för skolchef.

I ett sådant perspektiv är en rimligt tydlig roll- och förväntansstruktur en nödvändig förutsättning för att någon ska kunna ta ansvar, men också kunna efterfråga ansvar.

Svedberg kallar detta för pedagogisk ledning av första, andra och tredje ordningen. Det som här är gemensamt för pedagogisk ledning av de olika ordningarna är tre olika kännetecken som alla är förankrade i själva meningen med förskola och skola. Det är:

• för det första att skapa förutsättningar för lärande i samspel med lärare,
• för det andra att leda lärande
• och för det tredje att gemensamt tolka, se mönster och analysera samband mellan metoder, lärprocesser och resultat.

Denna tankefigur är inspirerad av ramfaktorteorin (Lindensjö & Lundgren 2014). För att förstå ett utbildningsresultat utifrån ramfaktorteori behöver man således förstå de processer som har lett fram till resultaten och hur de i olika led formats och verkat hela vägen från huvudman till klassrum och vice versa. För att förstå processerna behöver man i sin tur förstå alla de förutsättningar som format dem.

En sådan pedagogisk ledning, som är det utvecklade skolledarskapets kärna, vilar på en kunskapsteoretisk bildning. Här likställs inte lärande enbart med kunskapsmätningar. Hela läroplanen ska analyseras vilket innebär att skolans värdegrund ska ha lika stor betydelse som kunskapsresultat. Men även förutsättningar och kvalitet på service.

Det är av högsta vikt att undervisningen analyseras, undervisningen är ett mått på elevernas resultat.

Sammanfattning ansvarsfördelning:

• Alla behöver ta ansvar gällande den funktion man har i styrkedjan.
• Tydlig roll och förväntansstruktur är en nödvändig förutsättning för att kunna ta ansvar.
• Pedagogisk ledning handlar om att skapa förutsättningar för lärande, leda lärande och analysera lärprocesser och resultat.

Dokumentation

Systematiskt kvalitetsarbete ska enligt lag dokumenteras. Bildningsförvaltningen gör detta genom att följa upp de nationella och politiska målen för att sedan redovisa resultatet av förbättringsarbetet i en kvalitetsrapport.

Det finns kvalitetsrapporter på:

• verksamhetsnivå,
• skolformsnivå
• och förvaltningsnivå.

Utifrån den fastställda kvalitetsrapporten med identifierade åtgärder och insatser och i relation till de nationella styrdokumenten samt kommunens övriga mål, fastställs en verksamhetsplan för varje nivå med tillhörande utvecklingsmål och åtgärder.

I bildningsförvaltningens kvalitetsrapport (1gg/år) finns analyser beskrivna enligt Skolverkets kvalitetscirkel, samt sammanställningar av resultat för kommunens olika skolformer.

Kvalitetsrapporten för bildningsförvaltningen innehåller resultat och analyser för alla skolformer, samt övergripande åtgärder/insatser som ska vidtas under kommande läsår.

I verksamhetsplanen beskrivs den gemensamma målbilden för verksamheten, hur verksamheten arbetar med övergripande åtgärder/insatser för att uppnå de nationella och kommunala målen. Ansvarig för dokumenten är rektor samt förvaltningschef/skolchef, för vidare rapportering till huvudmannen.

Det systematiska kvalitetsarbetet innehåller även en plan mot kränkande behandling och diskriminering som ska gälla för ett år i taget. Planen är kopplad till analys av verksamhetens trygghetsarbete i det systematiska kvalitetsarbetet.

Sammanfattning dokumentation:

• I kvalitetsrapporten som ska finnas i alla verksamheter och på övergripande nivå sammanställs resultat, analyser, mål och insatser.
• I verksamhetsplanen sammanställs endast prioriterade mål och insatser.
• I planen mot diskriminering och kränkande behandling sammanställs trygghetsarbetet med analys, mål och insatser.

Kvalitetsområden

Bildningsförvaltningens dokumentation bygger på de nationella styrdokumenten, kommunfullmäktiges mål och budgetdokument. Med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet identifieras och prioriteras uppföljningsområden på huvudmanna- och enhetsnivå. För att göra uppföljningen mer tydlig har bildningsförvaltningen valt att dela upp dokumentationen i olika kvalitetsområden.

Inom varje kvalitetsområde finns ett antal avstämningspunkter för varje skolform som huvudman och rektor behöver följa upp på ett systematiskt sätt. Detta görs kontinuerligt under året, och dokumenteras i det digitala verktyget Stratsys.

Våra fem kvalitetsområden är:

• Förutsättningskvalitet
• Trygghetskvalitet
• Resultatkvalitet
• Utbildningskvalitet
• Servicekvalitet

Följande är exempel på indikatorer som vi använder som underlag för uppföljning och analys i de olika kvalitetsområdena:

Förutsättningskvalitet:

Antal elever/bar per lärare/pedagog, personalstatistik, kompetensutveckling, ekonomi, personalbehörighet, lokaler.

Trygghetskvalitet:

Upplevelse av trygghet, trivsel, studiero, kränkande behandling.

Resultatkvalitet:

Läsande elever, bedömningsstöd, elevers måluppfyllelse, betyg, nationella prov, slutförd utbildning, närvaro, gymnasiebehörighet, högskolebehörighet.

Utbildningskvalitet:

Upplevelse av stimulans, stöd, miljö och utbildning, undervisning, elevhälsofrågor, hälsofrämjande och förebyggande arbete, särskilt stöd.

Servicekvalitet:

Klagomål, utvecklingssamtal.

Sammanfattning kvalitetsområden:

• För större tydlighet gällande vad som mäts i det systematiska kvalitetsarbetet har bildningsförvaltningen delat in dokumentationen i fem kvalitetsområden.

Analys

Analys är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet och bör prioriteras. Analys handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör. Analysen ligger sedan till grund för rektor och pedagogers prioriteringar, beslut kring utvecklingsmål och för planering av det förbättringsarbete som behöver ske.

Vid bristande analys finns det risk för att fel insatser sätts in och att utvecklingsinsatserna inte leder till önskvärda effekter.

När en analys görs utgår man från det nuläge som finns och ser till att det finns ”bevis” för det. Det behöver alltså finnas relevant underlag att utgå från.

Ett relevant underlag kan vara:

• kartläggningar,
• observationer,
• enkäter,
• dokumentation,
• intervjuer osv.

Underlaget används sedan för att lyfta fram framgångar och utmaningar med arbetet samt orsaker till dessa.

Analysen behöver sedan fördjupas genom att titta på:

• samband,
• mönster,
• jämför med tidigare eller andra grupperingar och
• hittar skillnader.

I en analys besvaras frågan varför det har gått bra och varför det inte gått bra.

När analyserna är färdiga tas insatser fram där det förklaras hur åtgärden/insatsen ska göras, vem som ska göra detta samt när arbetet ska följas upp.

För att det ska finnas en gemensam bild av vart åtgärden/insatsen ska leda så behövs det ett mål. Målet förklaras även genom synliga förbättringar där det framkommer vilken skillnad man vill se i verksamheten.

Sammanfattning analys:

• Analys är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet och bör prioriteras.
• Analys handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör.
• Analys ligger till grund för rektors och pedagogers prioriteringar och för planering av det förbättringsarbete som behöver ske.
• Vid bristande analys finns det risk för att fel insatser sätts in.

Årshjulspil

Bildningsförvaltningen följer följande arbetsgång under året för att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet planeras, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Med fördel tas ett liknande flöde fram vid varje enhet.

1. Verksamhetsplaner tas fram för varje verksamhet.
2. Verksamhetsdialog genomförs mellan rektor och kvalitetsavdelningen med utgångspunkt i bildningsförvaltningens ledord samt enhetens verksamhetsplan.
3. Chefsmöte genomförs med kollegialt lärande mellan rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete.
4. Dialog mellan politiker och rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete.
5. Halvårsuppföljning gällande olika kvalitetsområden där mål och åtgärder följs upp samt att de sätts nya.
6. Verksamhetsdialog genomförs mellan rektor och kvalitetsavdelningen där föregående dialog följs upp.
7. Chefsmöte genomförs med kollegialt lärande mellan rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete.
8. Dialog mellan politiker och rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete.
9. En samlad analys görs av hela årets arbete där alla kvalitetsområden följs upp och utvärderas. Detta dokumenteras i en kvalitetsrapport.

Skolchefen gör verksamhetsbesök under perioden september-november som följs upp under rektors medarbetarsamtal i februari/mars och bygger på framtagna chef- och ledarhandlingar.

Källförteckning

Håkansson Jan (2021) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Studentlitteratur, Lund

Svedberg, Lars (2019) Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Studentlitteratur, Lund

Liljenberg, Mette (2022) Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete. Studentlitteratur, Lund

Skolverket; www.skolverket.se Länk till annan webbplats., https://www.skolverket.se/skolutveckling/nationellt-kvalitetssystem Länk till annan webbplats.

Skollagen; https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/ Länk till annan webbplats.

Samverkan bästa skola; https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/samverkan-for-basta-skola Länk till annan webbplats.

Specialpedagogiska skolmyndigheten; https://www.spsm.se/ Länk till annan webbplats.