Riktlinje vid tillsyn av fristående verksamhet och pedagogisk omsorg

Fastställd av kommunstyrelsen 20 mars 2024 § 34.
Diarienummer KS 2024/181.

Bakgrund

Härjedalens kommun har tillsynsansvar enligt skollagen 26 kap 4§, för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg i kommunen. Tillsynen skall ske regelbundet och genomföras vartannat år.

Syfte

Med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter.

Enligt Skollagen 26 kap 2§ ingår i tillsynen att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

Syftet med denna tillsyn är också att granska hur fristående förskolor arbetar med att ge barn och elever förutsättningar att utvecklas i förhållande till målen i Lpfö18 och Lgr22. Vid tillsynen granskas hur huvudmän, skolchef, rektorer och pedagoger tar sitt ansvar vad gäller att säkerställa att skollagens och läroplanens mål har uppfyllts. För enskild pedagogisk omsorg är Lpfö18 och Lgr22 vägledande.

Rätt att granska

En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. (Skollagen 26 kap 6§).

Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen (Skollagen 26 kap 7§).

Innehåll tillsynen

Tillsynen görs i flera steg innan ett beslut fattas.

Dokumentgranskning och analys
Tillsynsbesök innefattande:

- observation och

- intervjuer med huvudman, skolchef, rektor och förskollärare

Rapportskrivande
Kommunicering av vad som framkommit i tillsynen

Förberedelsen av tillsynen omfattas av granskning av dokument samt eventuell enkätanalys. Efterarbetet omfattas av rapportskrivande, vilket genomförs av tillsynspersonen som har delegation på tillsyn. I Härjedalens kommun är det kvalitetsavdelningen som är tillsynspersoner.

I tillsynen används dokument, eventuellt enkäter, observationer och intervju som mätinstrument.

Dokumentgranskning och analys

Dokumentgranskning och analys innefattar utskickade frågeunderlag och olika begärda dokument utifrån en dokumentationslista samt eventuellt en vårdnadshavarenkät. Enkäter används vid behov, inte nödvändigtvis vid varje tillsyn.

Dokumenten bildar tillsammans ett underlag inför tillsynsbesöket. Oklarheter huruvida huvudmannen lever upp till de olika kraven sammanställs i ett protokoll, vilket används vid tillsynsbesöket.

Frågeunderlag

Frågor till huvudman, skolchef, rektor och förskollärare skickas till huvudmännen ca en månad före tillsynsbesöket. Frågorna som skall besvaras är direkt ställda till huvudmannen, skolchef, rektor och förskollärare var för sig. Dokumenteten skall därefter lämnas in till förvaltningen två veckor före tillsynsbesöket för att granskas och analyseras tillsammans med enkäten och bildar således ett underlag inför tillsynsbesöket.

Vårdnadshavarenkät

Inför tillsynen kan en vårdnadshavarenkät genomföras av tillsynspersonen om behov finns. Ett brev innehållande syfte och länk till en webbenkät skickas till huvudmannen som förmedlar ut detta vidare till vårdnadshavarna. Brevet skickas till huvudmannen
ca en månad före tillsynsbesöket. Enkäten analyseras för tillsynsbesöket av tillsynspersonen.

Kontroll av ekonomi

Varje år ska huvudmännen skicka in årsbokslut, revisionsberättelse, budget, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan till bildningsförvaltningen. Dessa ligger till underlag för tillsynen:

Ägar- och ledningsprövning

Ägar- och ledningsprövning syftar till att säkerställa att de enskilda huvudmännen har lämpliga kvalificerade ägare som verkar för att företaget drivs i enlighet med det regelverk som styr de enskildas verksamhet. Kraven på ägare och ledning ska inte bara vara uppfyllda vid start utan löpande.

Det innebär att godkännande lämnas om enskild:

har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten.
genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten.
har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
att den enskilde i övrigt bedöms lämplig.

Nytt från 2 januari 2023 är demokrativillkoret vilket innebär att en sökande inte ska anses som lämplig om det finns en risk för att barn i den verksamhet som ansökan avser kommer att utsättas för våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling, eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Tillsynsbesök

Observationer och intervju sker vid ett tillsynsbesök. Varje besök genomförs under cirka 2–5 timmar uppdelat på observation i barngrupp och intervju/samtal med huvudman, skolchef, rektor och förskollärare. Ett tillsynsprotokoll förs utifrån de frågeställningar som väckts vid granskning och analys av dokumenten.

Vid tillsynsbesöket medverkar minst två tjänstemän. Från den enskilda huvudmannen medverkar ordförande i styrelsen, skolchef, rektor och en förskollärare.

Rapportsammanställning

En tillsynsrapport sammanställs utifrån dokumentgranskning och analys, enkätanalys, observationer och intervju vilken skickas till huvudmännen för granskning.

Beslut

Varje kvalitet mäts i huruvida kravet på att den enskilda huvudmannen lever upp till att skollagen och läroplanens uppdrag och mål har uppnåtts, delvis uppnåtts eller inte uppnåtts. Uppfyller inte verksamheten de krav som ställs krävs att åtgärder ska vidtas.

Bristerna ska i rapporten tydligt motiveras och kopplas till Sanktionstrappan vilken används vid ingripanden vid tillsyn av enskild huvudman, så att huvudmannen som bedriver verksamheten kan rätta till de brister som upptäcks vid granskningen. Även de åtgärder som är nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna skall tydligt redovisas i rapporten.

Efter huvudmannens granskning av tillsynsrapporten tas ett beslut av tillsynspersonen. Beslutet skickas skriftligen till huvudmannen.

En sammanställning av tillsynsbesluten rapporteras till barn- och utbildningsnämnden en gång per år.

Föreläggande

Tillsynsmyndigheten får enligt skollagen 26 kap 7-8§ förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet.

Om det finns något missförhållande i verksamheten har kommunen skyldighet att kräva att den ansvarige åtgärdar missförhållandet. Om missförhållandet är allvarligt eller om bristerna efter påpekande inte avhjälps kan kommunen komma att återkalla godkännandet och rätt till bidrag (skollagen 26 kap 10-16§).

Är bristerna av ringa grad avstår kommunen ifrån ett ingripande enligt Sanktionstrappan punkt 1. I stället lämnas råd och vägledning enligt skollagen 26 kap 7-8§.

Vid mindre allvarliga överträdelser ges huvudmannen en anmärkning, enligt Sanktionstrappan punkt 2, och ett datum när åtgärderna för att avhjälpa de påtalade bristerna ska vara utförda. En uppföljning av huruvida huvudmannen har rättat till bristerna ska göras genom att huvudmannen skickar in en redogörelse av hur bristerna åtgärdats till utbildningsförvaltningen.

Vid allvarliga överträdelser när verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag ges ett föreläggande utan vite och ett datum när huvudmannen ska ha vidtagit rättelse. Föreläggandet delges huvudmannen i rekommenderat brev med mottagningsbevis. Föreläggande följs upp genom ett tillsynsbesök, (Sanktionstrappan punkt 3).

Uteblir rättelse av brister ges ytterligare ett föreläggande och då med ett vite, vilket kommunfullmäktige beslutar om utifrån det fall som gäller, (Sanktionstrappan punkt 3). Föreläggandet delges huvudmannen i rekommenderat brev med mottagningsbevis. Föreläggandet följs upp genom ett tillsynsbesök. Om bristerna ändå inte avhjälps kan kommunen komma att återkalla godkännandet och rätt till bidrag, (Sanktionstrappan punkt 4).

Ett tillfälligt verksamhetsförbud på högst sex månader kan komma att fattas i fall där allvarlig risk för barnens hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning finns, (Sanktionstrappan punkt 5).

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.

Huvudområden och bedömningspunkter fristående verksamhet

De huvudområden och bedömningspunkter som används vid bedömning av tillsynen är hämtade från Skollagen, Lpfö18 och Lgr22 samt länsgemensamma dokument.

Huvudområdena är:

Bakgrundsfakta
Styrning och ledning av utbildningen
Systematiskt kvalitetsarbete
Förutsättningar för organisation och undervisning
Utbildningens utformning
Trygg omsorg i god miljö
Säkerhet
Förskola och hem
Samverkan vid övergång till förskoleklass, skola och fritidshem

Bakgrundsfakta

Inom detta område beskrivs vilken typ av bolagsform och hur länge verksamheten pågått samt verksamhetsidén eller profilering. Dessutom beskrivs läget och vilka lokaler verksamheten bedrivs i.

Styrning och ledning av utbildningen

Inom detta område granskas huvudmannens arbete med att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och förbättra utbildningen i förskolan och fritidshemmet inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet.

I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheten. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende;

förskolans arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder.
måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder.

Kompetensutveckling kan vara en sådan åtgärd. Detta för att huvudmannen bland annat ska kunna avgöra om;

förskolan erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet.

När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektor tagit fram i sitt kvalitetsarbete vid enheten, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etcetera). Det ska finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med pedagoger och övrig personal genomför vid enheten.

Huvudmannen ska också se till att det finns ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling av barn elever samt att det finns ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov.

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Huvudmannen fullgör de uppgifter och det ansvar som följer av huvudmannaskapet.
(Skollagen 1 kap. 9§, 2 kap. 8-8a, 34§§, 4 kap. 8§, Lpfö18; 2.2 Omsorg, utveckling och lärande, 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling, Lgr22 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Varje skolas utveckling)

Systematiskt kvalitetsarbete

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Enligt 4 kap. 3–8 §§ skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannivå systematisk och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska också genomföras på enhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.

Barnkonsekvensanalys

Innan beslut fattas ska huvudman och rektor genomföra barnkonsekvensanalyser vilket innebär att en prövning av barnets bästa görs och att verksamheten utgår från ett barnrättsperspektiv i alla frågor som rör barn. (FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen)

Klagomålsrutiner

Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Huvudmannen informerar om rutinerna på lämpligt sätt. (Skollagen 4 kap. 8§)

Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Enligt kapitel 6 i skollagen ska huvudmannen se till att förskolan och fritidshemmet bedriver ett målmedvetet arbete mot kränkande behandling. Varje år ska en plan mot kränkande behandling upprättas. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barnen engageras i arbetet med att ta fram planen.

Förutsättningar för organisation och undervisning

Inom detta område granskas arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar för rektor, förskollärare, barnskötare och annan personal så att utbildningen blir likvärdig och av hög kvalitet.

I arbetet ingår bland annat att förse enheten med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupper har en lämplig storlek och sammansättning och så att verksamheten i övrigt bedrivs i en god miljö.

I arbetet ingår också att säkerställa att rektor som är anställd att leda verksamheten vid enheten, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens som skolförfattningarna kräver.

Huvudmannen behöver se till att rektorn kan ta sitt ansvar som pedagogisk ledare.

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Organisation och ansvar

Skolchefen biträder huvudmannen att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs inom verksamheten och att de brister som finns åtgärdas. (Skollagen 2 kap. 8a§)
Rektor leder den pedagogiska verksamheten i enlighet med målen i läroplanen.
(Skollagen 2 kap. 9–10§§, Lpfö18; 2.8 Rektorns ansvar, Lgr22; 2 Mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)

Personalkompetens

Huvudmannen ser till att rektor som anställs har pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet, samt att de har gått, går eller kommer att gå särskild befattningsutbildning.
(Skollagen 2 kap. 11–12§§)

Barn- och elevgrupper

Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.
(Skollagen 2 kap. 35§, 8 kap. 8§, Lpfö18; 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Förskolans uppdrag, Helhetssyn,
Lgr22; 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande)
Huvudmannen upprätthåller en bra vikarieberedskap.

Lokaler och pedagogisk miljö

Förskolans lokaler och miljö ska vara utmanande och inbjuda till lek, utveckling och lärande samt ge möjlighet till såväl omsorg, vila, avkoppling, lek och rörelse så att skollagens syfte med utbildningen uppfylls.

För utbildningen finns nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.
Huvudmannen ser till att verksamheten har sådana lokaler och sådan utrustning som behövs för att nå syftet med utbildningen. Barn ska erbjudas en trygg omsorg i en god inne- och utemiljö. (Skollagen 2 kap. 35§, 8 kap. 2,8§§)

Utbildningens utformning

Inom detta område granskas förskolors arbete att stimulera barnens utveckling och lärande och erbjuda barnen en trygg omsorg.

Förskolans utbildning ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Lek ska ha en central plats i förskolan.

Huvudmannen ska ge rektorn, förskolläraren, barnskötare och övrig personal vid enheten förutsättningar, så att utbildningen är likvärdig och av hög kvalitet. Med hög kvalitet i förskolan avses att den uppfyller nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer. Med hög kvalitet i fritidshemmet avses att den utformas utifrån syftet med utbildningen och så att allt centralt innehåll omfattas. Hänsyn ska tas till barns olika förutsättningar och behov. Verksamheten ska i sin helhet utformas i enlighet med skollagen och läroplanen samt vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens och elevers utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor.

Läroplanens omsättande i utbildningen

Undervisning i förskolan innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. (skolverket.se)

Man kan alltså säga att undervisning tar avstamp i läroplanen, och det innebär att alla i arbetslaget behöver vara väl förtrogna med hela läroplanen och intentionerna med utbildningen i förskolan. När hela arbetslaget tillsammans kontinuerligt reflekterar över och diskuterar läroplanens formuleringar och mål och alla har läroplanen ”i ryggmärgen” finns det goda möjligheter att både planera undervisningens innehåll och vilka metoder man ska använda. Det gör det förstås också lättare för alla som arbetar med barnen att se och fånga den spontana tillfällena för undervisning som uppstår under dagen. I tillsynen granskas hur verksamheten arbetar med läroplanen och planering av undervisning genom observation och intervju. Tillsynen har sin utgångspunkt i den nationella målsättningen tagit ur det nationella kvalitetssystemet (skolverket.se)

Nationell målsättning: I förskolan får varje barn en utbildning av hög kvalitet som ger barnet goda möjligheter till lek, rörelse, utveckling och lärande samt förbereder för fortsatt utbildning.

Delmål 1: Varje barn med rätt till förskola har lika tillgång till utbildning.

Delmål 2: Varje barn får en trygg och god miljö där utbildningen bildar en helhet av omsorg, utveckling och lärande.

Delmål 3: Varje barn får en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse samt ger den ledning och stimulans det behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.

Delmål 4: Varje barn som är i behov av stöd får det stöd den behöver.

Delmål 5: Varje barn stimuleras i sin språkutveckling i svenska och ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera.

Trygg omsorg i god miljö

Barn ska erbjudas en trygg omsorg i god miljö. I detta ingår att barnen ska serveras varierade och näringsriktiga måltider
Huvudmannen ska ha handlingsplaner för allvarliga händelser, kriser och katastrofer med dokumenterade rutiner för hur personalen ska agera i händelse av brand, olycksfall och försvunna barn. Det ska även finnas handlingsplaner med konkreta råd och anvisningar för hantering av andra oväntade händelser som kan uppstå i verksamheten. Handlingsplanen ska även innehålla dokumentation som beskriver krisgruppens kontaktuppgifter och aktuella rutiner för ledningens och personalens agerande vid en krissituation. Handlingsplanen och dess rutiner ska uppdateras varje år.
Huvudmannen ska ha en planering för hur personalens kompetens gällande brandskydd och första hjälpen för barn ska hållas aktuell och vara uppdaterad för nyanställd personal. Avseende utbildning i första hjälpen ska denna genomföras minst vartannat år.
Verksamheterna ska minst en gång per år genomföra och dokumentera en barn/elevsäkerhetsrond av verksamhetens inne- och utemiljö. Ronden ska utgå från en checklista som är anpassad efter de lokaler, rum och miljöer där verksamheten bedrivs. Den skriftliga redogörelsen från ronden ska vara daterad och det ska framgå av protokollet vad som behöver åtgärdas, när, samt vem som ansvarar för detta.
Verksamheterna ska dagligen registrera barnens närvaro som en del av säkerhetsarbetet. Det ska ske genom att personalen noterar barnets/elevens ankomst och när barnet/eleven lämnat förskolan/fritidshemmet/pedagogisk omsorg. Närvarolistorna ska sparas tre år.

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Måltider

Huvudmannen erbjuder varierande och näringsriktiga måltider.
(Regeringens proposition 2009/10:165, s.527)

Handlingsplaner för allvarliga händelser och kriser

Huvudmannen har handlingsplaner för allvarliga händelser, kriser och katastrofer.
(Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap; Lag (2003:778) om skydd mot olyckor)

Personalens kompetens i brandskydd och första hjälpen

Huvudmannen har en planering för hur personalens kompetens gällande brandskydd och första hjälpen för barn och elever ska hållas aktuell och vara uppdaterad för nyanställd personal.

Barnsäkerhetsrond

Verksamheterna ska minst en gång per år genomföra och dokumentera en barnsäkerhetsrond av verksamhetens inne- och utemiljö.

Ronden ska utgå från en checklista som är anpassad efter de lokaler, rum och miljöer där verksamheten bedrivs. Den skriftliga redogörelsen från ronden ska vara daterad och det ska framgå av protokollet vad som behöver åtgärdas, när, samt vem som ansvarar för detta.

Säkerhet

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Registerkontroll av personal innan anställning

Huvudmannen har rutiner som säkerställer att alla som erbjuds anställning visar ett giltigt utdrag ur belastningsregistret innan anställningsavtal undertecknas.
(Skollagen 2 kap. 31–32§§)

Tystnadsplikt

Huvudmannen tillser att samtliga som tjänstgör inom verksamheten undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. (Skollagen 29 kap. 14§, offentlighets- och sekretesslag 2009:400 23 kap. 1, 3§§)

Samverkan och anmälningsplikt till socialnämnden

Huvudmannen säkerställer att all personal känner till och följer anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Tillbud och skada

Huvudmannen säkerställer att rutin för tillbud och skada följs. (Justitiedepartementet L4. 2003, Lag 2003:778 om skydd mot olyckor).

Försäkring

Huvudmannen ska ha sin verksamhet försäkrad.

Förskola och hem

Alla barn som är bosatta i Sverige och som inte börjat förskoleklass eller i annan utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola (Skollagen 2010:800 8 kap. 3 – 7 §§, 29 kap. 2 §).

Förskolebarn vars vårdnadshavare är föräldralediga för vård av nyfött syskon enligt föräldraledighetslagen har rätt till plats på heltid i 1 mån efter syskonets hemkomst och därefter 15 timmar per vecka.

Förskolebarn vars vårdnadshavare är arbetslösa har rätt till plats 15 timmar per vecka.

Vårdnadshavarna och förskolan kommer överens om hur barnets närvarotid ska förläggas.

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Skollagen 1 kap. 4§, 3 kap. 3§, 4 kap. 13§, kap. 8 11§, Lpfö18; 2.4 förskola och hem, 2.8 Rektorns ansvar)

Öppethållande

Förskolans öppettider under dagen samt öppethållande under semester och helger följer gällande regler. (Skollagen 8 kap. 20§)

Köregler

Huvudmannen har dokumenterade köregler som finns tillgängliga för vårdnadshavare.
(Skollagen 8 kap. 19§, Regeringens proposition 2009/10:165, s. 717)

Avgifter

Vårdnadshavaravgiftens storlek är skäliga och kommunens maxtaxa tillämpas.
(Skollagen 8 kap. 20§)

Allmän förskola

Allmän förskola ska erbjudas alla barn från och med höstterminen det år barnet fyller tre år under minst 525 timmar per år, fördelat på 15 timmar per vecka. Allmän förskola är avgiftsfri och följer skolans läsår.

Även barn som är grundplacerade, där vårdnadshavare tillfälligt är föräldraledig eller arbetslös, går avgiftsfritt 15 timmar/veckan om barnen är mellan 3–5 år.

Huvudmannen erbjuder barn allmän förskola (Skollagen kap.8 4§).

Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

Vårdnadshavare för ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om barnets utveckling. (Skollagen 3 kap. 3§, Lag 2022:1315)
Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. (Skollagen 8 kap. 11§)

Samråd

Vårdnadshavare för barn i förskolan ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. (Skollagen 4 kap 12§, 2022:1315).
Vid varje enhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.

Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. (Skollagen 4 kap 13§, Lag 2019:801)

Samverkan vid övergång till förskoleklass och fritidshem

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Förskolan samverkar vid övergångar med förskoleklass och fritidshem.
(Lpfö18; 2.5 övergång och samverkan, 2.8 Rektorns ansvar Huvudområden och bedömningspunkter enskild pedagogisk omsorg)

Huvudområden och bedömningspunkter pedagogisk omsorg

De huvudområden och bedömningspunkter som används vid bedömning av tillsynen är hämtade från, Skollagen 2010:800, 25 kap. 6–7§, Lpfö18, Lgr22.

Bakgrundsfakta
Styrning och ledning av verksamheten
Förutsättningar för organisation och undervisning
Pedagogisk verksamhet
Systematiskt kvalitetsarbete
Trygg omsorg i god miljö
Förskola och hem
Samverkan vid övergång till förskoleklass, skola och fritidshem

Bakgrundsfakta

Inom detta område beskrivs vilken typ av bolagsform och hur länge verksamheten pågått samt verksamhetsidén eller profilering. Dessutom beskrivs läget och vilka lokaler verksamheten bedrivs i.

Styrning och ledning av verksamheten

I Skollagen, kapitel 25 finns bestämmelser som reglerar pedagogisk omsorg. Den pedagogiska omsorgen ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. I detta ingår att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Pedagogisk omsorg ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek samt utgå från barnets bästa. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

För sådan verksamhet som avses i 2 § gäller, utöver första stycket, att den ansvariga huvudmannen ska se till att personalen som har hand om omsorgen ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen för sådan verksamhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Lag (2022:241).

Systematiskt kvalitetsarbete

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Den enskilda huvudmannen ska systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla verksamheten. Huvudmannens kvalitetsarbete ska dokumenteras. (Skollagen 25 kapitlet 7–8 §§)

Barnkonsekvensanalys

Innan beslut fattas ska huvudman och rektor genomföra barnkonsekvensanalyser. (FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen)

Klagomålsrutiner

Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Huvudmannen informerar om rutinerna på lämpligt sätt.
(Skollagen 4 kap. 8§)

Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Enligt 6 kapitlet i skollagen ska huvudmannen se till att förskolan och fritidshemmet bedriver ett målmedvetet arbete mot kränkande behandling. Varje år ska en plan mot kränkande behandling upprättas. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barnen engageras i arbetet med att ta fram planen.

Huvudmannens arbete mot kränkande behandling enligt 6 kap. skollagen tillsynas av Skolinspektionen, varför ingen vidare återkoppling angående plan mot kränkande behandling kommer att vidtas från kommunen

Förutsättningar för organisation och pedagogisk verksamhet

Inom pedagogisk omsorg ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Huvudmannen ska se till att personalen som har hand om omsorgen ges möjlighet till kompetensutveckling. Enligt förarbetena kan sådan kompetensutveckling exempelvis vara kurser eller webbutbildningar. Det kan även innefatta andra insatser, som gemensam reflektion, pedagogisk handledning, litteraturstudier med mera. Kompetensutvecklingen bör enligt förarbetena utgå från det systematiska kvalitetsarbetet och en kontinuerlig analys av behoven i verksamheten och hos den enskilde medarbetaren (skollagen kap 25 7§).

Enskild pedagogisk omsorg ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. (Skollagen 25 kap. 7§).

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Enskild pedagogisk omsorg har utbildning och kompetens för de uppgifter de ska bedriva.
Barngruppen har anpassats så att barnen erbjuds en god miljö där verksamheten uppfyller kraven på att tillgodose varje barns behov av omsorg samt en god pedagogisk verksamhet.
Verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler

Pedagogisk verksamhet

Omsorg, utveckling och lärande

Pedagogisk omsorg ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. I detta ingår att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska huvudmannen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. (Skollagen 25 kap. 2§, Lag 2022:241)

Enligt Skollagen ska pedagogisk omsorg stimulera barns utveckling och lärande. I detta ingår att se till hela barnet och dess behov vilket bland annat innebär att barnen ska serveras varierade och näringsriktiga måltider.

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Verksamheten är utformad så att den främjar leken och kreativiteten samt tar till vara och stärker barnens intresse för att lära.
Verksamheten stimulerar barnens språkutveckling
Verksamheten utgår ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver
Huvudmannen erbjuder varierande och näringsriktiga måltider.

Barn delaktighet och inflytande

Enskild pedagogisk omsorg ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skollagen 25 kap. 6§)

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Enskild pedagogisk omsorg arbetar med att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på.
Barnens bästa är utgångspunkt för verksamheten och barnen ges aktivt inflytande över utbildningen.

Trygg omsorg i god miljö

Pedagogisk omsorg ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. I verksamheten ska det finnas tillräckligt med personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Lokalerna ska vara anpassade för sitt ändamål och att vuxna och barn i verksamheterna ska vistas i en säker, god och hälsosam miljö.[1]

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Miljön präglas av trygghet, omtanke om barnens välbefinnande och en god omsorg.

Handlingsplaner för allvarliga händelser och kriser

Huvudmannen har handlingsplaner för allvarliga händelser, kriser och katastrofer.
(Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap; Lag (2003:778) om skydd mot olyckor)

Personalen kompetens i brandskydd och första hjälpen

Huvudmannen har en planering för hur personalens kompetens gällande brandskydd och första hjälpen för barn och elever ska hållas aktuell och vara uppdaterad för nyanställd personal.

Barnsäkerhetsrond

Verksamheterna ska minst en gång per år genomföra och dokumentera en barn/elevsäkerhetsrond av verksamhetens inne- och utemiljö.

Närvaro

Huvudmannen ser till att barnens/elevers närvaro registreras dagligen.

Säkerhet

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Registerkontroll av personal innan anställning

Huvudmannen har rutiner som säkerställer att alla som erbjuds anställning visar ett giltigt utdrag ur belastningsregistret innan anställningsavtal undertecknas.
(Skollagen 2 kap. 31–32§§)

Tystnadsplikt

Huvudmannen tillser att samtliga som tjänstgör inom verksamheten undertecknar förbindelse om tystnadsplikt.
(Skollagen 29 kap. 14§, offentlighets- och sekretesslag 2009:400 23 kap. 1, 3§§)

Samverkan och anmälningsplikt till socialnämnden

Huvudmannen säkerställer att all personal känner till och följer anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Tillbud och skada

Huvudmannen säkerställer att rutin för tillbud och skada följs. (Justitiedepartementet L4. 2003, Lag 2003:778 om skydd mot olyckor).

Försäkring

Huvudmannen ska ha sin verksamhet försäkrad.

Alla folkbokförda barn i Krokoms kommun är kollektivt olycksfallsförsäkrade.

Utdrag ur belastningsregistret

En person som är 15 år eller äldre och är folkbokförd där pedagogisk omsorg ska bedrivas ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt.

Förskola och hem

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Verksamhetens öppettider under dagen samt öppethållande under semester och helger följer gällande regler.
Vårdnadshavaravgiftens storlek är skäliga och kommunens maxtaxa tillämpas.

Samverkan vid övergång till förskoleklass, skola och fritidshem

Inom detta bedömningsområde granskas följande:

Samverkan sker med förskoleklassen, skola och fritidshemmet.

[1] Skollagen 2010:800 25 kap. 7 §, Regeringens proposition 2009/10:165, s. 535

Relaterade dokument

Senast uppdaterad: 25 mars 2024 13:32

Redaktör för sidan: Johan Höglund

Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas